Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet, SGL, bygger på omfattande registerdata och analyserar hur personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet är kopplade till centrala samhällsområden. Rapporten omfattar 50 165 individer som enligt Polismyndigheten och Acta Publica har koppling till organiserad brottslighet i Sverige. Rapporten ska bidra till bättre underlag för analys, prioritering, samordning och strategisk styrning av insatser mot organiserad brottslighet.
Tre huvuddrag i rapporten:
Organiserad brottslighet är samhällsinbäddad
Rapporten visar hur organiserad brottslighet har kontaktytor mot företag, arbetsmarknad, offentliga upphandlingar, samhällskänsliga yrken, lokalpolitik och välfärdssystem. Det innebär att brottsligheten inte enbart bör förstås som isolerade brott eller avgränsade nätverk, utan som ett fenomen som verkar genom relationer till centrala samhällsstrukturer.
Sårbarheter uppstår i gränsytan mellan legala och illegala strukturer
Företag, yrkesroller, offentliga kontrakt, kommunala bolag, välfärdssystem och administrativa processer kan ge tillgång till resurser, legitimitet, information, människor eller ekonomiska flöden. Det är i dessa gränsytor som organiserad brottslighet kan få fäste, döljas, växa och återskapas.
Åtgärder behöver riktas mot funktioner och strukturer som möjliggör organiserad brottslighet
Rapporten pekar på behovet av att komplettera individ- och ärendefokuserade insatser med strategiska åtgärder mot de strukturer som gör organiserad brottslighet möjlig, lönsam och uthållig. Det handlar om att minska brottslighetens handlingsutrymme genom att rikta åtgärder mot institutionella sårbarheter.
Rapporten i siffror
- SGL omfattar 50 165 personer som enligt registerhållarna Polismyndigheten och Acta Publica bedöms ingå i organiserad brottslighet i Sverige.
- De 50 165 personerna kan kopplas till omkring 23 procent av alla registrerade brottsmisstankar under 2023, det senaste analyserade året.
- För att analysera organiserad brottslighets nätverk och kontaktytor mot övriga samhället omfattar rapporten även två kopplade grupper:
- 112 021 personer som har misstänkts för brott tillsammans med personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet.
- 67 630 personer som har suttit i samma bolagsstyrelser som personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet.
- Eftersom vissa personer förekommer i båda grupperna omfattar den utvidgade analysen sammantaget 224 390 unika individer.
- Totalt kan 402 272 bolag knytas till organiserad brottslighet och de kopplade grupperna.
- Bland personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet har:
- 18 procent haft bolagsengagemang under perioden 2015–2023.
- 62 procent varit förvärvsarbetande under perioden 2015–2024.
- 15 procent har haft samhällskänsligt yrke under perioden 2015–2024.
- 22 procent varit föremål för socialtjänstens placeringsinsatser.
- Närmare 27 miljarder kronor i bidrag och ersättningar från det offentliga har registrerats till personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet mellan 2015 och 2024. Uppgiften innebär inte i sig att utbetalningarna varit felaktiga.
- 313 personer har haft lokalpolitiska förtroendeuppdrag under de senaste fem mandatperioderna.
SMOB
Sverige mot organiserad brottslighet, SMOB, är ett partnerskap för forskning, utbildning och kunskapsutveckling med fokus på organiserad brottslighet och den kriminella ekonomin.
SMOB arbetar för att skapa ett kunskapsnav där forskning, utbildning och praktik möts för att gemensamt bygga kapacitet i samhällets motståndskraft. Med utgångspunkt i en bredd av professioner, samhällsaktörer och myndigheter arbetar SMOB för att skapa varaktiga strukturer för kompetensutveckling, samverkan och strategiskt lärande och bidra till en mer samordnad och kunskapsdriven kamp mot organiserad brottslighet och kriminell ekonomi.
Följande parter ingår: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogden, LO, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv, Södertörns högskola, TCO och Tullverket. Sedan årsskiftet ingår även Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Livsmedelsverket, Pensionsmyndigheten och Upphandlingsmyndigheten.