Forskning

Mikael Lundholm tog en kandidatexamen i juridik vid Stockholms universitet 2003. Sedan 2006 arbetar han på myndigheten. De senaste tio åren har han specialiserat sig på handläggningen av tvångsförsäljningar av fastigheter och bostadsrätter.

Mellan 2013 och 2021 var han myndighetsdoktorand vid Lunds universitet samtidigt som han arbetade som kronofogde. Han disputerade den 3 december 2021 med avhandlingen ”The Social Contingency of Law – Studies of Social Control During Foreclosure in Sweden”. Forskningen handlar om tvångsförsäljning av bostäder.

Vad handlar din avhandling om?

– Konkret har jag studerat förhållandet mellan vad som händer vid tvångsförsäljning av bostäder och vad det leder till. Dessutom har jag studerat hur olika sociala faktorer, såsom socio-ekonomisk status – till exempel utbildningsnivå, bostadsort och yrke – och förhållandet mellan låntagaren och långivaren, påverkar resultatet av en tvångsförsäljning. Jag har tre huvudsakliga resultat.

1. Mer kontakt mellan långivare och låntagare leder till att färre tvångsförsäljningar slutförs.
2. Ju högre socio-ekonomisk status gäldenären i försäljningsärendet har, desto bättre är utsikten att få högre kompensation vid försäljningen, det vill säga betalning av lånen och ersättning för låntagaren.
3. Förhandlingar mellan långivarna och låntagarna om att nå alternativa lösningar för att undvika tvångsförsäljning, till exempel egen frivillig försäljning eller avbetalningsplan påverkar utfallet. Det som också påverkar är att långivarna har olika strategier för hur de bedriver inkassoverksamhet mot låntagare, exempelvis när vi på Kronofogden aktiveras, och det påverkar också utfallet.

Vad har du för planer med din forskning i framtiden?

– Jag driver ett forskningsprojekt tillsammans med forskare vid Uppsala universitet. Vi försöker tillsammans med myndigheten utvärdera om tvångsförsäljning av fastigheter genom mäklare ger bättre betalt än tvångsförsäljning på auktion.

– Dessutom är jag mycket intresserad av att studera skuldsanering: Hur kan vi förmå överskuldsatta gäldenärer att ansöka om skuldsanering? Vilka effekter har skuldsanering för individen och samhället? Jag hoppas få möjlighet att studera dessa frågor i framtiden.

Är du intresserad av avhandlingen, hittar du den här:

Lunds universitet: The Social Contingency of Law: Studies of Social Control during Foreclosure in Sweden

Vad handlar din forskning om?

– Min avhandling handlar om kundorientering inom Kronofogden. Den belyser de utmaningar som kan uppstå i en offentlig organisation som ska tillämpa marknadsinspirerade perspektiv, framför allt i tjänstemännens dagliga arbete och i mötet med medborgare, säger Henrik.

Vad kan din forskning bidra till?

– Jag hoppas att min forskning ska hjälpa oss och andra offentliga organisationer att arbeta kundorienterat. Den visar också på vikten av interkommunikation – att förklara vad kundperspektivet innebär i det dagliga arbetet.

Är du intresserad av avhandlingen, hittar du den här:

https://portal.research.lu.se/files/127389515/Avhandling_Henrik_Edlund.pdf

Anders Håkansson: Högriskspel på nätet och skuldsättning i befolkningen: relation till spelform och psykisk ohälsa

Syftet med forskningen var att studera samband mellan nätbaserat spelande och överskuldsättning, och vilka faktorer som medierar risken för överskuldsättning hos personer som spelar online, inklusive hur detta påverkas av demografiska faktorer, olika ohälsofaktorer och individers attityder till spelreklam.

Totalt samlade data in från 1 009 personer i studien.

Högriskspel på nätet och skuldsättning i befolkningen: relation till spelform och psykisk ohälsa Pdf, 294 kB.

Stefan Larsson: Digital konsumtion och överskuldsättning bland unga vuxna

Projektet syftade till att stärka förmågan att betala skulder och minska överskuldsättningen bland unga vuxna i ett framväxande digitalt samhälle. Detta genom att öka förståelsen för hur digitaliseringen av vardagslivet – inklusive konsumtion, kredithantering och kommunikation – påverkar den ekonomiska sårbarheten bland unga vuxna (18–25 år).

Arbetet omfattade bland annat en enkätundersökning bland 1 000 unga vuxna som kompletterades med djupintervjuer. Projektet finansierades med drygt 960 000 kronor under 2014–2015.

Digital konsumtion och överskuldsättning hos unga vuxna.

Överskuldsättning och konsumtionsmönster i det digitala samhället – en kunskapsöversikt.

Therese Nilsson: Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa

Projektet syftade till att ge djupare insikter om hur hälsa och skuldsättning hänger ihop, men också att öka kunskapen om socioekonomiska bakgrundsfaktorer till skuldsättning och likviditetsproblem. Det finns enligt projektet en begränsad kunskap inom området och det är därför en viktig forskningsuppgift att beskriva flödena till och från en situation med knappa marginaler.

Arbetet baserades på paneldata från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden där drygt 30 års uppgifter i intervjuer samlats. Projektet finansierades med knappt 1 050 000 kronor under 2014–2015.

Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa.

Lisbeth Sandvall: Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering?

Projektet tog sin utgångspunkt i två övergripande frågor, dels själva sakfrågan om varför överskuldsatta personer inte ansöker om skuldsanering, dels de föreställningar som omger frågan, alltså vilka faktorer som kan påverka en ansökningsbenägenhet. Projektet hade sin grund i ett ökat behov av att belysa och problematisera effekterna av vad som händer när en fråga ständigt återkommer i utredningssammanhang, direktiv och offentlig argumentation.

Projektet omfattar bland annat en empirisk studie med intervjuer med överskuldsatta personer som inte ansöker om skuldsanering. Projektet finansierades med 900 000 kronor.

Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering?