Davor Vuleta är knuten till rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet. Han forskar om flyktingars ekonomiska förutsättningar.

Vem är du?

– Jag har arbetat på Kronofogden sedan 2007. 1994 kom jag till Sverige från forna Jugoslavien. Jag har en fil.mag. i samhällskunskap från Högskolan i Kristianstad.

Vad handlar din forskning om?

– Mitt fokus är att öka kunskapen om flyktingars ekonomiska förutsättningar i det nya hemlandet, bland annat i vilken utsträckning flyktingar får stöd att förstå sociala normer och rättsliga regler, och hur bristande kunskap om detta riskerar leda till överskuldsättning.

– Min avhandling kommer bland annat att ge inblick i frågor som integration, likhet inför lagen och förhoppningsvis bidra till en funktionell rättsutveckling och metoder för att förebygga överskuldsättning, säger Davor.

Mikael Lundholm är knuten till rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet. Han forskar om vad som händer vid tvångsförsäljning av bostäder och hur vi kan förstå detta.

Vem är du?

– 2003 tog jag en juristkandidatexamen vid Stockholms universitet. Jag har arbetat på Kronofogden sedan 2006.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning har fokus på vad som händer vid tvångsförsäljning av bostäder och hur vi kan förstå detta; vilka ansökningar om tvångsförsäljning hos oss som resulterar i försäljning och vilka som betalas eller återkallas. Dessutom tittar jag på vilka fall som vid en faktisk försäljning leder till mer eller mindre kompensation för fordringsägaren.

– Jag hoppas att kunskapen kan bidra till att vi bättre förstår vilka som drabbas av tvångsförsäljning och hur aktörernas – gäldenärens, fordringsägarens och Kronofogdens – inbördes förhållanden påverkar utgången och resultatet av tvångsförsäljning, säger han.

Henrik Edlund är knuten till företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han forskar om kundorientering inom myndigheten.

Vem är du?

– 2007 tog jag en magisterexamen i statskunskap vid Örebro universitet. Förutom huvudämnet läste jag nationalekonomi, statistik och arbetslivspedagogik. Sedan 2009 arbetar jag på Kronofogden som kronoinspektör.

Vad handlar din forskning om?

– Mitt projekt handlar om kundorientering inom Kronofogden; hur fungerar kundorientering inom en organisation som vår och vad innebär det för organisationen och kunderna.

– Jag hoppas att min forskning ska hjälpa oss i arbetet för ökad ekonomisk trygghet, inte bara för den enskilda individen utan även för samhället i stort.

Anders Håkansson: Högriskspel på nätet och skuldsättning i befolkningen: relation till spelform och psykisk ohälsa

Syftet med forskningen var att studera samband mellan nätbaserat spelande och överskuldsättning, och vilka faktorer som medierar risken för överskuldsättning hos personer som spelar online, inklusive hur detta påverkas av demografiska faktorer, olika ohälsofaktorer och individers attityder till spelreklam.

Totalt samlade data in från 1 009 personer i studien.

Högriskspel på nätet och skuldsättning i befolkningen: relation till spelform och psykisk ohälsa

Stefan Larsson: Digital konsumtion och överskuldsättning bland unga vuxna

Projektet syftade till att stärka förmågan att betala skulder och minska överskuldsättningen bland unga vuxna i ett framväxande digitalt samhälle. Detta genom att öka förståelsen för hur digitaliseringen av vardagslivet – inklusive konsumtion, kredithantering och kommunikation – påverkar den ekonomiska sårbarheten bland unga vuxna (18–25 år).

Arbetet omfattade bland annat en enkätundersökning bland 1 000 unga vuxna som kompletterades med djupintervjuer. Projektet finansierades med drygt 960 000 kronor under 2014–2015.

Digital konsumtion och överskuldsättning hos unga vuxna.

Överskuldsättning och konsumtionsmönster i det digitala samhället – en kunskapsöversikt.

Therese Nilsson: Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa

Projektet syftade till att ge djupare insikter om hur hälsa och skuldsättning hänger ihop, men också att öka kunskapen om socioekonomiska bakgrundsfaktorer till skuldsättning och likviditetsproblem. Det finns enligt projektet en begränsad kunskap inom området och det är därför en viktig forskningsuppgift att beskriva flödena till och från en situation med knappa marginaler.

Arbetet baserades på paneldata från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden där drygt 30 års uppgifter i intervjuer samlats. Projektet finansierades med knappt 1 050 000 kronor under 2014–2015.

Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa.

Lisbeth Sandvall: Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering?

Projektet tog sin utgångspunkt i två övergripande frågor, dels själva sakfrågan om varför överskuldsatta personer inte ansöker om skuldsanering, dels de föreställningar som omger frågan, alltså vilka faktorer som kan påverka en ansökningsbenägenhet. Projektet hade sin grund i ett ökat behov av att belysa och problematisera effekterna av vad som händer när en fråga ständigt återkommer i utredningssammanhang, direktiv och offentlig argumentation.

Projektet omfattar bland annat en empirisk studie med intervjuer med överskuldsatta personer som inte ansöker om skuldsanering. Projektet finansierades med 900 000 kronor.

Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering?