Vi har just nu problem med vår e-post. Ditt mejl kommer in och hanteras som vanligt, men du får mottagningskvittot först när problemet är löst.

Stäng

Forskning

Vi bedriver både egen forskning och stödjer etablerade forskare vid universitet och högskolor.

Ekonomiskt utanförskap leder till stora samhällsekonomiska kostnader och stort personligt lidande. Samhällets kostnader för överskuldsättning kan vara så stora som 30 till 50 miljarder kronor.

Genom tidiga förebyggande insatser vill vi motverka att privatpersoner och företag blir överskuldsatta. Den som behöver vår hjälp ska erbjudas stöd som bygger på bästa tillgängliga kunskap, men vi vill även förstå och motverka orsakerna till överskuldsättning och ekonomiskt utanförskap på samhällsnivå.

Forskning på Kronofogden

Våra doktorander

För att öka kunskapen om bland annat överskuldsättning samarbetar vi med Lunds universitet. Myndigheten har tre doktorander – en vid företagsekonomiska institutionen och två vid rättssociologiska institutionen på Lunds universitet. De forskar på överskuldsättning och dess effekter på individen och samhället.

Överskuldsättning är en komplex fråga där flera olika mekanismer samverkar. Forskningen bedrivs därför tvärvetenskapligt och berör flera rättsområden.

Davor Vuleta

Davor Vuleta är knuten till rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet. Han forskar om flyktingars ekonomiska förutsättningar.

Vem är du?

– Jag har arbetat på Kronofogden sedan 2007. 1994 kom jag till Sverige från forna Jugoslavien. Jag har en fil.mag. i samhällskunskap från Högskolan i Kristianstad.

Vad handlar din forskning om?

– Mitt fokus är att öka kunskapen om flyktingars ekonomiska förutsättningar i det nya hemlandet, bland annat i vilken utsträckning flyktingar får stöd att förstå sociala normer och rättsliga regler, och hur bristande kunskap om detta riskerar leda till överskuldsättning.

– Min avhandling kommer bland annat att ge inblick i frågor som integration, likhet inför lagen och förhoppningsvis bidra till en funktionell rättsutveckling och metoder för att förebygga överskuldsättning, säger Davor.

Henrik Edlund

Henrik Edlund är knuten till företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han forskar om kundorientering inom myndigheten.

Vem är du?

– 2007 tog jag en magisterexamen i statskunskap vid Örebro universitet. Förutom huvudämnet läste jag nationalekonomi, statistik och arbetslivspedagogik. Sedan 2009 arbetar jag på Kronofogden som kronoinspektör.

Vad handlar din forskning om?

– Mitt projekt handlar om kundorientering inom Kronofogden; hur fungerar kundorientering inom en organisation som vår och vad innebär det för organisationen och kunderna.

– Jag hoppas att min forskning ska hjälpa oss i arbetet för ökad ekonomisk trygghet, inte bara för den enskilda individen utan även för samhället i stort.

Vår disputerade medarbetare

Mikael Lundholm

Mikael Lundholm tog en kandidatexamen i juridik vid Stockholms universitet 2003. Sedan 2006 arbetar han på myndigheten. De senaste tio åren har han specialiserat sig på handläggningen av tvångsförsäljningar av fastigheter och bostadsrätter.

Mellan 2013 och 2021 var han myndighetsdoktorand vid Lunds universitet samtidigt som han arbetade som kronofogde. Han disputerade den 3 december 2021 med avhandlingen ”The Social Contingency of Law – Studies of Social Control During Foreclosure in Sweden”. Forskningen handlar om tvångsförsäljning av bostäder.

Vad handlar din avhandling om?

– Konkret har jag studerat förhållandet mellan vad som händer vid tvångsförsäljning av bostäder och vad det leder till. Dessutom har jag studerat hur olika sociala faktorer, såsom socio-ekonomisk status – till exempel utbildningsnivå, bostadsort och yrke – och förhållandet mellan låntagaren och långivaren, påverkar resultatet av en tvångsförsäljning. Jag har tre huvudsakliga resultat.

  1. Mer kontakt mellan långivare och låntagare leder till att färre tvångsförsäljningar slutförs.
  2. Ju högre socio-ekonomisk status gäldenären i försäljningsärendet har, desto bättre är utsikten att få högre kompensation vid försäljningen, det vill säga betalning av lånen och ersättning för låntagaren.
  3. Förhandlingar mellan långivarna och låntagarna om att nå alternativa lösningar för att undvika tvångsförsäljning, till exempel egen frivillig försäljning eller avbetalningsplan påverkar utfallet. Det som också påverkar är att långivarna har olika strategier för hur de bedriver inkassoverksamhet mot låntagare, exempelvis när vi på Kronofogden aktiveras, och det påverkar också utfallet.

Vad har du för planer med din forskning i framtiden?

– Jag driver ett forskningsprojekt tillsammans med forskare vid Uppsala universitet. Vi försöker tillsammans med myndigheten utvärdera om tvångsförsäljning av fastigheter genom mäklare ger bättre betalt än tvångsförsäljning på auktion.

– Dessutom är jag mycket intresserad av att studera skuldsanering: Hur kan vi förmå överskuldsatta gäldenärer att ansöka om skuldsanering? Vilka effekter har skuldsanering för individen och samhället? Jag hoppas få möjlighet att studera dessa frågor i framtiden.

Är du intresserad av avhandlingen, hittar du den här:

Lunds universitet: The Social Contingency of Law: Studies of Social Control during Foreclosure in Sweden

EconSec vid Lunds universitet

Våra tre industridoktorander deltar i en forskarskola vid EconSec, Lunds universitets institut för ekonomisk trygghet.

Institutet ska stödja forskning

Syftet med institutet är att bidra till vetenskapligt stöd för ökad ekonomisk trygghet för individer och samhälle. EconSec ska stödja forskning och utbildning inom området ekonomisk trygghet.

I målsättningen ingår att bidra till att definiera och etablera ekonomisk trygghet som ett forskningsområde. EconSec arbetar för att sprida information om forskningen och att stärka den med seminarier, publikationer och nätverksträffar.

Nätverk inom EconSec

Inom EconSec finns ett ämnesövergripande nätverk av forskare vid Lunds Universitet. Econsec samarbetar även med forskare vid andra lärosäten.

EconSec

Forskningsbidrag

Här publicerar vi information om kommande utlysningar av forskningsbidrag. Just nu finns ingen planerad utlysning. Beslut om bidrag fattas av rikskronofogden med stöd av Kronofogdens vetenskapliga råd.

Forskning hos Kronofogden

Vi bedriver forskning som bland annat ska främja forskningen vid högskolor och universitet inom ämnen som relaterar till vår verksamhet, främst

  • ekonomisk trygghet
  • överskuldsättning
  • betalningsförmåga
  • myndighetsutövning och myndighetsutövningens ekonomiska,
    sociala och samhälleliga orsaker och konsekvenser.

Tidigare forskning

Anders Håkansson: Högriskspel på nätet och skuldsättning i befolkningen: relation till spelform och psykisk ohälsa

Syftet med forskningen var att studera samband mellan nätbaserat spelande och överskuldsättning, och vilka faktorer som medierar risken för överskuldsättning hos personer som spelar online, inklusive hur detta påverkas av demografiska faktorer, olika ohälsofaktorer och individers attityder till spelreklam.

Totalt samlade data in från 1 009 personer i studien.

Högriskspel på nätet och skuldsättning i befolkningen: relation till spelform och psykisk ohälsa Pdf, 294 kB.

Stefan Larsson: Digital konsumtion och överskuldsättning bland unga vuxna

Projektet syftade till att stärka förmågan att betala skulder och minska överskuldsättningen bland unga vuxna i ett framväxande digitalt samhälle. Detta genom att öka förståelsen för hur digitaliseringen av vardagslivet – inklusive konsumtion, kredithantering och kommunikation – påverkar den ekonomiska sårbarheten bland unga vuxna (18–25 år).

Arbetet omfattade bland annat en enkätundersökning bland 1 000 unga vuxna som kompletterades med djupintervjuer. Projektet finansierades med drygt 960 000 kronor under 2014–2015.

Digital konsumtion och överskuldsättning hos unga vuxna.

Överskuldsättning och konsumtionsmönster i det digitala samhället – en kunskapsöversikt.

Therese Nilsson: Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa

Projektet syftade till att ge djupare insikter om hur hälsa och skuldsättning hänger ihop, men också att öka kunskapen om socioekonomiska bakgrundsfaktorer till skuldsättning och likviditetsproblem. Det finns enligt projektet en begränsad kunskap inom området och det är därför en viktig forskningsuppgift att beskriva flödena till och från en situation med knappa marginaler.

Arbetet baserades på paneldata från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden där drygt 30 års uppgifter i intervjuer samlats. Projektet finansierades med knappt 1 050 000 kronor under 2014–2015.

Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa.

Lisbeth Sandvall: Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering?

Projektet tog sin utgångspunkt i två övergripande frågor, dels själva sakfrågan om varför överskuldsatta personer inte ansöker om skuldsanering, dels de föreställningar som omger frågan, alltså vilka faktorer som kan påverka en ansökningsbenägenhet. Projektet hade sin grund i ett ökat behov av att belysa och problematisera effekterna av vad som händer när en fråga ständigt återkommer i utredningssammanhang, direktiv och offentlig argumentation.

Projektet omfattar bland annat en empirisk studie med intervjuer med överskuldsatta personer som inte ansöker om skuldsanering. Projektet finansierades med 900 000 kronor.

Varför ansöker inte fler överskuldsatta om skuldsanering?

Vill du veta mer om vår forskning?

Har du frågor, behöver du få ut handlingar för din forskning eller vill du ha mer information är du välkommen att kontakta vår forskningssamordnare Mehmet Üye.

Mejla mehmet.uye@kronofogden.se