Färre hyresgäster vräks

Pressmeddelande 22 februari 2018

Antalet hyresgäster som tvingas lämna sin bostad fortsätter att minska. Det visar ny statistik från Kronofogden. En förklaring är att det lokala samarbetet för att förebygga vräkningar har blivit vanligare och mer effektivt.

Antalet ansökningar om att genomföra en vräkning minskade förra året med 7 procent, från 5 758 till 5 376. De vräkningar som faktiskt genomfördes minskade i sin tur från 1 973 till 1 938. Drygt var tredje ansökan leder alltså till en vräkning.

För första gången redovisar Kronofogden även antalet ansökningar om att få ett beslut på att hyresgästen får vräkas, så kallad ansökan om betalningsföreläggande. Förra året minskade dessa ansökningar med knappt 5 procent – från 22 397 till 21 248. Det innebär att mindre än var tionde ansökan i slutändan leder till en vräkning.

– Sett över några år har våra ansträngningar att få till en lokal samverkan bidragit till färre vräkningar. Om hyresvärden och socialtjänsten fångar upp problemen tidigt, så är det lättare att lösa situationen. Att nio av tio ansökningar inte leder till en vräkning talar dock för att fler skulle kunna komma överens utan att blanda in oss. Det vore bättre för alla, säger Kim Jonsson, som arbetar i den förebyggande verksamheten på Kronofogden.

En del av minskningen över tid kan också bero på att det blir allt svårare för familjer med svag ekonomi att få en egen bostad som de kan vräkas från.

I förhållande till antalet hyresrätter i landet fick knappt tolv hyresgäster per tusen hyresrätter en ansökan om betalningsföreläggande gällande vräkning mot sig förra året. Den högsta andelen hittar vi i Dalarnas län (drygt 19 av 1 000) och den lägsta i Hallands län (knappt 8 av 1 000).

Vräkningar av barnfamiljer

Sedan 2008 finns en nollvision för vräkningar av barnfamiljer i Sverige. Kronofogden för därför statistik över hur många barn som drabbas. Under 2017 fick 392 barn uppleva att båda eller någon av föräldrarna blev av med sitt hem, en ökning med fem barn sedan förra året. Däremot minskade antalet barn som har sin permanenta bostad hos den vräkta föräldern/föräldrarna från 273 till 262.

– Vårt mål är att så få barn som möjligt ska bli berörda av en vräkning. Här är dialog mellan hyresvärd, socialtjänst och den berörda familjen något som vi vet ger effekt, säger Kim Jonsson.

Nästan nio av tio vräkningar som berör barn sker på grund av hyresskulder. Den genomsnittliga hyresskulden är cirka 24 200 kronor (medianskulden 12 935) och i nästan 40 procent av fallen sker vräkningen för hyresskulder under 10 000 kronor.

Sedan nollvisionen började gälla har antalet barn som berörs av en vräkning nästan halverats.

Kontakt och mer information

Du hittar statistik uppdelad på län och kommun, som även jämförs med antalet hyresrätter i motsvarande län/kommun, under rubriken Läs mer. Vill du veta mer, ring presstjänsten på 010-578 98 10.

Fakta om vräkning och det lokala samarbetet för att förebygga vräkningar

Om en hyresgäst inte betalar hyran eller på andra sätt bryter mot en överenskommelse i hyreskontraktet, kan hyresvärden ansöka om vräkning. Detta sker i två steg. I första steget ansöker hyresvärden om ett beslut på att hyresgästen får vräkas. Det kallas att ansöka om betalningsföreläggande. Hyresvärden kan också få ett beslut från domstol där det står att hyresgästen ska flytta. I steg två begär hyresvärden att Kronofogden ska genomföra själva vräkningen.

Vräkning leder ofta till hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Vräkningar kostar dessutom mycket i personligt lidande för den drabbade och för samhället. Kronofogden har under många år samarbetat med länsstyrelser, kommuner och hyresvärdar i arbetet med att förebygga vräkningar. En hyresgäst som har problem med att betala hyran bör så tidigt som möjligt kontakta hyresvärden för att hitta en lösning. För hyresvärden är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel genom att prata med hyresgästen redan vid den första uteblivna hyran.