Du vill få betalt

Du kan få hjälp av oss om du anser att någon är skyldig dig pengar. Ansök om betalnings­före­läggande för att få ditt krav fastställt.

När kan du ansöka?

Du kan ansöka om betalningsföreläggande för de allra flesta skulder mellan privatpersoner eller företag, till exempel vid köp av varor eller tjänster eller om du lånat ut pengar. Tänk på att ditt krav ska handla om pengar och att sista datum för betalningen ska ha passerat.

Du betalar en avgift

Du betalar en avgift om du ansöker om vår hjälp med att fastställa ett krav om betalning. Läs mer om våra avgifter och kostnader:

Avgifter och kostnader

Så funkar det hos oss

Vill du veta hur det går till när du har ett krav om att någon ska betala? Klicka dig fram i vårt verktyg:

Du har ett krav – så funkar det

Vem kan ansöka via e-tjänsten?

Du som är privatperson eller har enskild firma kan ansöka via e-tjänsten.

Du som är vd eller företrädare med ensam firmateckningsrätt kan skapa, signera och skicka in en ansökan om betalningsföreläggande.

Företrädare som inte har rätt att teckna firma ensam kan skapa och ändra en ansökan som inte är inskickad, om det finns någon annan på firman som har ensam firmateckningsrätt.

E-tjänsten är inte tillgänglig för företrädare i bolag där ingen har ensam firmateckningsrätt.

Få betalt: Ansökan om betalningsföreläggande

Ansök via e-tjänsten eller på en blankett

Förbered din ansökan genom att ta fram uppgifter som du kan behöva. Fyll också i alla uppgifter mycket noggrant så att vi inte behöver komplettera din ansökan.

Du ska lämna många uppgifter

Att ansöka via vår e-tjänst eller på en blankett skiljer sig lite åt, men grunden är att du ska fylla i flera uppgifter.

Uppgifter om dig som söker

Du ska fylla i:

  • personnummer och kontaktuppgifter
  • namn på din firma, om det är den som vill ha betalt
  • eventuella uppgifter om det finns ett ombud.

Uppgifter om den du anser ska betala

Du ska fylla i:

  • personnummer eller organisationsnummer
  • kontaktuppgifter (adress, mejladress, telefonnummer, mobilnummer, portkod med mera)
  • om ditt krav riktar sig mot flera personer eller företag kan du i din ansökan fylla i flera namn och kontaktuppgifter.

Du kan ha flera krav i en ansökan

Du ska fylla i:

  • det belopp du kräver (exklusive ränta och kostnader)
  • eventuell ersättning för ränta – fram till ansökningsdagen
  • kravets förfallodag, det vill säga det datum då kravet skulle ha varit betalt
  • grunden till kravet
    • vad kravet handlar om
    • datum eller period.

Har du följande information ska du fylla i:

  • inköpsställe (butik eller webbplats)
  • fakturanummer
  • datum när fakturan skickades
  • registreringsnummer, id-nummer
  • varumärke och annat som gör det lätt att förstå vilken skuld det är
  • konto- , kredit-, faktura- eller avinummer (skriv tydligt vilken typ av nummer du fyller i).

Viktigt beskriva kravet

Beskriv tydligt och begripligt grunden för ditt krav så att den som ska betala (svaranden) förstår vad kravet gäller. Att kravet är tydligt är även viktigt för att vi ska kunna avgöra om det finns några hinder mot att ta upp din ansökan.

Generella krav

  • Undvik förkortningar som är svårbegripliga och inte allmänt kända.
  • I grunden ska du inte ge instruktioner om betalning.
  • Skriv förfallodag i ansökan (finns flera förfallodagar ska du skriva dessa i grunden om det inte framgår av ansökan i övrigt).
  • Skriv inte olika alternativa beskrivningar av kravet. Då blir det svårt att förstå vad kravet gäller.

Här får du några exempel på hur du kan skriva:

Lån

"Lån om 10 000 kronor utbetalades till X den 1 mars 2021. X har betalat 2 000 kronor den 1 juni 2021. Lånet skulle ha återbetalats till mig i dess helhet den 31 december 2021, vilket inte har skett. Återstående skuld är 8 000 kronor."

Köp

"Jag fällde två björkar i X:s trädgård den 5 juni 2021, vilket tog två timmar. Enligt avtal skulle X betala 1 000 kronor per timme och betalning skulle ske inom 30 dagar från att tjänsten utfördes. Betalning har ännu inte skett."

Hyra

"X hyrde min sommarstuga på Y-vägen 2 i X-stad vecka 32 år 2021. X skulle betala 10 000 kronor för detta. Betalning skulle ha skett senast den 15 september 2021. Betalning har ännu inte skett."

Krav som förfaller löpande

Om kravet förfaller löpande, exempelvis månadsvis eller kvartalsvis, ska du skriva den period kravet gäller, exempelvis ”november 2021”.

Om du inte kan ange perioden, skriv

  • fakturanummer
  • datum när fakturan skickades och
  • förfallodag.

Ersättning för ränta

I din ansökan kan du begära ränta för tiden till och med den dag du ansöker om att få betalt.

Räntan kan beräknas enligt

  • 6 § räntelagen (Riksbankens referensränta med ett tillägg på 8 procentenheter)
  • enligt avtal – om du och den du har ett krav mot har skrivit ett avtal och kommit överens om ränta.

Beräkna skuldräntan

Ersättning för kostnader

Du kan begära ersättning för kostnader du haft när du försökt få betalt. Exempel på kostnader är ansökningsavgiften och ditt eget eller ombudets arbete.

Du hittar mer information på vår webbplats.

Avgifter och kostnader

Vill du att vi ska driva in skulden?

Nu ska du ta ställning till om vi ska driva in ditt krav på betalning, om kravet blir fastställt. Vi kallar det för att begära verkställighet.

Du måste aktivt meddela oss om du inte vill att vi ska genomföra (verkställa) beslutet (utslaget). Annars gör vi det. Du kan använda beslutet som grund om du vill ansöka om att genomföra beslutet vid ett senare tillfälle.

Avgift för att genomföra ett beslut (verkställighet)

Du hittar information om våra avgifter och kostnader på vår webbplats.

Avgifter och kostnader

Granska

Du ska granska din ansökan och gör eventuella ändringar.

Signera

Du ska signera din ansökan med e-legitimation eller underteckna blanketten med din ansökan. Skicka in digitalt eller per post.

Våra väntetider

Vill du veta hur lång tid det tar för oss att handlägga ditt ärende?

Väntetider

Dina förelägganden

Du kan se information om dina förelägganden på Mina sidor. Logga in och välj Mina krav mot andra och därefter Förelägganden.

Mina sidor

Vi kontaktar den du har krav mot

Vi skickar först ett fysiskt eller digitalt brev (föreläggande) till den du anser ska betala. Brevet kan också skickas till en företrädare, exempelvis en förvaltare eller dödsbodelägare. Den som har en digital brevlåda får brevet dit. I brevet finns ett mottagningsbevis (delgivningskvitto) som personen eller företrädaren ska skriva under och skicka tillbaka till oss. Det är ett bevis på att personen har tagit emot brevet (blivit delgiven). Personen kan även logga in på Mina sidor och svara att hen har tagit emot brevet eller ringa till oss.

Påminnelse efter tio dagar

Vi skickar en påminnelse efter tio dagar om personen inte

  • skickar mottagningsbeviset till oss
  • svarar via Mina sidor
  • ringer till oss och bekräftar att hen fått brevet.

Om personen inte svarar efter påminnelsen ringer vi eller besöker hen i hemmet. Vid behov besöker vi även arbetsplatsen. Utöver de två brev vi skickar, gör våra delgivare vanligtvis även tre försök att söka upp personen för att få hen att ta emot brevet. Det sker vid olika tidpunkter – på dagar, kvällar och helger.

Om vi inte får kontakt

Får vi inte kontakt, kan vi ändå bedöma att personen tagit del av brevet. Det finns två möjligheter:

  • En annan person går med på att ta emot brevet, till exempel en vuxen i hushållet eller arbetsgivaren. Det kallas för surrogatdelgivning.
  • Vi lämnar brevet i personens hem eller på en annan lämplig plats efter att vi har
    • försökt att få kontakt tre gånger inom tre veckor
    • fått bekräftat att personen bor på sin folkbokföringsadress
    • besökt personens arbetsplats
    • försökt få någon i hushållet eller arbetsgivaren att ta emot brevet
    • bedömt att personen har avvikit eller håller sig undan. Det kallas för spikning.

Vi kan avbryta

Vi kan avbryta våra försök att få personen att ta del av brevet om

  • vi inte får tag på personen, trots besök i hemmet eller på arbetsplatsen
  • ingen kan bekräfta att personen bor på sin folkbokföringsadress
  • vi bedömer att personen har flyttat och inte får fram någon ny adress.

Du kan själv ta kontakt

Du kan få ett erbjudande från oss om att själv ansvara för att personen tar emot brevet. Det kallas för partsdelgivning. Du kan i dessa fall välja att anlita Polisen eller ett delgivningsföretag som utför det vi kallar för stämningsmannadelgivning.

Du kan även kontakta oss om möjligheten att genomföra en partsdelgivning.

Den du har ett krav på kan agera på olika sätt

Personen eller företaget ska svara, ta ställning och agera. Det här kan hända:

  • Personen eller företaget betalar hela kravet. Då ska du dra tillbaka (återkalla) ditt krav och vi avslutar ditt mål. I din återkallelse ska du fylla i
    • ärendenumret som målet fått hos oss
    • personnummer eller organisationsnummer på parterna (du och den som ansökan riktas mot är parter).

Du kan dra tillbaka ditt krav via mejl eller brev. Om du skickar brev hittar du adressen här:

Skicka brev eller ansökan: Övriga handlingar

  • Personen eller företaget betalar en del av kravet. Då ska du meddela oss det.
  • Personen eller företaget säger inte att kravet är fel och betalar inte. Då fattar vi ett beslut (utslag) som säger att personen eller företaget ska betala. Skulden är alltså fastställd. I det här läget kan följande inträffa:
    • Du kan begära att vi driver in skulden. Vi gör då en utredning för att se om den som ska betala har pengar eller andra tillgångar. Om personen eller företaget saknar tillgångar får du inte betalt. Du behöver däremot betala 600 kronor till oss för att du begärt att vi driver in skulden.
    • Personen eller företaget kan begära att domstolen ändrar beslutet (utslaget). Det kallas för återvinning. Ärendet går då till en domstol och du behöver betala en avgift. Vi avslutar målet.
  • Personen eller företaget invänder mot (bestrider) kravet. Du behöver då ta ställning till om du vill driva ditt ärende vidare till domstol. Om svaret är nej, avslutar vi målet. Om svaret är ja, tar domstolen över målet. Du skickar din begäran om prövning till oss. Den ska innehålla uppgifter som du vill hänvisa till i domstolen. Bifoga även skriftliga bevis. Vi skickar din begäran till domstolen. Du betalar en avgift till domstolen. Vilken avgift domstolen tar ut beror på hur stor skulden är och hur målet kommer att handläggas.

Om du tycker att beslutet (utslaget) är fel

Du kan ansöka om att domstolen ändrar beslutet (utslaget) genom att överklaga till tingsrätten.

Så här överklagar du

Du ansöker skriftligen via mejl eller per post inom tre veckor från dagen för beslutet. Skriv

  • att du vill överklaga beslutet (utslaget) till tingsrätten
  • numret på beslutet
  • varför beslutet är fel och på vilket sätt du vill ändra det
  • dina kontaktuppgifter (namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress och telefonnummer).

Underteckna ansökan själv eller genom ombud. Du bör även skicka med handlingar som du anser bevisar att beslutet ska ändras.

Vi skickar din ansökan till domstolen. Domstolen tar inte ut en avgift.

Det här händer din motpart

Läs mer om vad som händer den du vill få betalt av.

Någon vill att du ska betala

Vi driver in skulden – om du ansöker om vår hjälp

När du ansöker om att få betalt (betalningsföreläggande) ska du ta ställning till om vi ska driva in skulden, om kravet blir fastställt. Om du inte ansöker om verk­ställighet nu, kan du göra det senare. Tar du inte ställning är huvudregeln att vi driver in skulden (verkställer). Läs mer om hur det går till i avsnittet Du vill få ditt krav genomfört.

Driva in en skuld

Om ditt krav riktar sig till ett dödsbo

Om den du anser är skyldig dig pengar är avliden kan du driva ditt krav vidare mot dödsboet. Då ska du komplettera din ansökan med något av följande dokument:

  • en bouppteckning (en förteckning över den dödas ägodelar och skulder). Den ska vara registrerad hos Skatteverket för att vi ska godkänna den och det ska framgå vem som har rätt att företräda dödsboet
  • en dödsboanmälan (ersätter bouppteckning om dödsboet saknar tillgångar)
  • ett beslut om boutredningsman (tingsrätten utser en boutredningsman om dödsbodelägarna inte kommer överens).