Du vill att någon ska göra något (handräckning)

Vill du få tillbaka exempelvis möbler eller att den som gjort något med din egendom, exempelvis har stängt av en väg, ska sluta med det? Då kan du ansöka om vanlig eller särskild handräckning hos oss för att få ditt krav fastställt.

Hur går en ansökan om handräckning till?

1. Du ansöker om att få ditt krav fastställt. 2. Är kravet rätt, beslutar vi att personen ska göra det som står i kravet. 3. Om personen inte agerar, kan vi hjälpa till att genomföra beslutet.
1. Du ansöker om att få ditt krav fastställt. 2. Är kravet rätt, beslutar vi att personen ska göra det som står i kravet. 3. Om personen inte agerar, kan vi hjälpa till att genomföra beslutet.

När kan du ansöka?

Du kan ansöka om vanlig eller särskild handräckning om till exempel

  • en markägare stänger av en väg så att andra som har rätt att använda vägen inte kan det
  • någon vägrar att lämna tillbaka saker som tillhör dig
  • du som hyresvärd behöver komma in i en lägenhet eller lokal för att besiktiga eller reparera något, och hyresgästen inte släpper in dig
  • någon parkerat en bil på din mark, utan att fråga om lov. Du får inte själv flytta fordonet. Du kan ansöka om hjälp hos oss om du vet vem som äger bilen. Om du inte vet det kan du vända dig till Polisen eller till din kommun.

Kostar det att ansöka om handräckning?

Du betalar en avgift om du ansöker om vår hjälp med att fastställa ett krav om att någon ska göra något. Läs mer om våra avgifter och kostnader:

Avgifter och kostnader

Så funkar det hos oss

Vill du veta hur det går till när du har ett krav om att någon ska göra något exempelvis lämna tillbaka dina möbler? Klicka dig fram i vårt verktyg:

Du har ett krav mot någon – så funkar det

Vilken typ av handräckning ska du välja?

I vissa situationer kan du inte välja, utan måste antingen ansöka om vanlig eller särskild handräckning.

I andra situationer kan du välja mellan vanlig och särskild handräckning. Det kan vara när du vill

  • att den som gjort något olovligt ska sluta
  • få tillbaka eller ta bort egendom.

Vad du väljer beror på vad du vill uppnå och de bevis du har.

Observera att när du ansöker om handräckning inleder du en rättsprocess. Processen kan innebära kostnader i domstol beroende på utgången.

Skillnad mellan vanlig och särskild handräckning

Vad?

Vilken ska du välja?

Skäl till val

Vanlig handräckning

Du måste ansöka om vanlig handräckning om

1. den du har ett krav mot tidigare haft rätt att exempelvis bo i en bostad, men inte betalat hyran

2. du i samma mål vill ansöka om att någon både ska göra något och betala, exempelvis lämna tillbaka egendom och betala för hyra av egendomen.

Skäl att ansöka om vanlig handräckning kan vara att

1. du saknar skriftliga bevis för att någon olovligt har gjort något med din egendom eller hindrat dig från att använda den

2. du vill begära ersättning för kostnader utöver ansökningsavgiften och ditt eller ditt ombuds arbete, det vill säga du vill kombinera din ansökan om vanlig handräckning med en ansökan om betalningsföreläggande
3. målet avgörs i domstolen om den du har ett krav emot invänder (bestrider). Domstolsprocessen ger bättre möjligheter att föra fram bevis och reda ut det rättsliga förhållandet, till exempel vem som egentligen har rätt till vägen.

Särskild handräckning

Du måste ansöka om särskild handräckning om någon gjort något olovligt, exempelvis någon olovligen bosatt sig på din mark. Du behöver inte veta vem personen är för att ansöka om avlägsnande (en form av särskild handräckning).

Skäl att ansöka om särskild handräckning kan vara att du

1. lätt kan visa (har skriftliga bevis) att någon olovligt har gjort något med din egendom eller hindrat dig från att utnyttja din rätt (till exempel ett servitut på en väg)

2. tror att den du har ett krav emot invänder och vill ha en snabb process där målet i så fall avgörs av oss (beslutet handlar bara om själva kravet, till exempel att ett väghinder ska tas bort)

3. vill begära att din ansökan ska beslutas direkt (interimistiskt). Det betyder att vi fattar ett tillfälligt beslut som vi kan genomföra omedelbart.

E-tjänst eller blankett?

Du kan använda vår e-tjänst eller blankett när du ansöker om handräckning.

Få tillbaka eller ta bort egendom: Ansökan om betalningsföreläggande

Rekommenderat Gå till E-tjänst Gå till Blankett

Vem kan ansöka via e-tjänsten?

Du som är privatperson eller har enskild firma kan ansöka via e-tjänsten.

Du som är vd eller företrädare med ensam firmateckningsrätt kan skapa, signera och skicka in en ansökan om betalningsföreläggande.

Företrädare som inte har rätt att teckna firma ensam kan skapa och ändra en ansökan som inte är inskickad, om det finns någon annan på firman som har ensam firmateckningsrätt.

E-tjänsten är inte tillgänglig för företrädare i bolag där ingen har ensam firmateckningsrätt.

Vad använder du vid särskild handräckning?

Om du vill ansöka om särskild handräckning kan du använda vår blankett:

Ansökan om särskild handräckning/avlägsnande

Vad är viktigt?

Förbered din ansökan genom att ta fram uppgifter som du kan behöva. Det är extra viktigt att din ansökan är komplett, annars tar det längre tid för oss att handlägga den.

Vilka uppgifter ska du lämna?

Du ska lämna uppgifter om exempelvis dig själv, den du har kravet mot, vad kravet gäller.

Om dig som söker

Du ska fylla i:

  • personnummer eller organisations­nummer och kontaktuppgifter
  • namn på din firma, om det är den som vill få tillbaka eller ta bort egendom
  • eventuella uppgifter om det finns ett ombud.

Om den du har kravet mot

Du ska fylla i:

  • personnummer eller organisations­nummer
  • kontaktuppgifter (adress, mejladress, telefonnummer, mobilnummer, portkod med mera)
  • om ditt krav riktar sig mot flera personer eller företag kan du fylla i flera namn och kontaktuppgifter.

Vilka uppgifter ska du lämna om kravet?

Du kan ha flera krav i en ansökan. Fyll i:

  • uppgifter om ditt krav, till exempel vad det är för egendom personen eller företaget ska lämna tillbaka, ta bort eller flytta på eller vad personen eller företaget ska sluta göra och varför
  • datum då personen eller företaget fick information om kravet.

Vad gäller för att lämna tillbaka egendom?

Handlar ditt krav om att någon ska lämna tillbaka egendom som tillhör dig ska du noga beskriva egendomen genom att bifoga:

  • foton eller dokument där du redogör för exempelvis
    • färg
    • material
    • märke
    • modell
    • antal
    • tillverkare
    • registreringsnummer
    • årsmodell
    • var egendomen finns.
Hur kan du beskriva ditt krav?

Här är ett exempel på hur du kan skriva:

”Ansökan gäller en vit jacka av märket XX i storlek medium och en svart citycykel, modell Karin, av märket XX. De tillhör båda XX och måste därför återlämnas till ägaren."

Vad gäller för att ta bort eller hämta egendom?

Handlar ditt krav om att ta bort eller hämta egendom ska du noga beskriva vad kravet gäller och fylla i uppgifter om en adress där egendomen finns.

Hur kan du beskriva ditt krav?

Här är ett exempel på hur du kan skriva:

"Flytta en vit XX V40 med registreringsnummer ABC 123 som står felparkerad på Storgatan 1, 114 44 Staden. Bilen tillhör XX."

Vad gäller för tillträde till lägenhet eller lokal?

Handlar ditt krav om att ge tillträde till en lägenhet eller lokal för besiktning eller reparationer, ska du också vara så exakt som möjligt med

  • vad som hänt
  • andra uppgifter
  • adress, fastighetsbeteckning, lägenhetsnummer etcetera.
Hur kan du beskriva ditt krav?

Här är ett exempel på hur du kan skriva:

”Ge tillträde till ett garage på Gatugatan 1, 114 44 Staden. I garaget finns en vit XX-bil med registreringsnummer ABC 123. Bilen tillhör XX."

När behöver du skriftliga bevis?

Du behöver ha skriftliga bevis som visar din rätt om du vill använda särskild handräckning, till exempel kopior av

  • avtal
  • kontrakt
  • kvitton
  • fotografier
  • kartor
  • vittnesintyg
  • protokoll
  • beslut
  • andra handlingar.

Kan du begära ersättning för dina kostnader?

I e-tjänsten eller på blanketten står det vilka kostnader du kan begära ersättning för. Exempel på kostnader är ansökningsavgiften och ditt eget eller ombudets arbete.

Du hittar mer information på vår webbplats.

Avgifter och kostnader

Vad mer ska du göra?

Blir ditt krav fastställt, ska du ta ställning till om vi ska hjälpa dig få tillbaka eller ta bort egendomen. Vi kallar det för verkställighet. Tar du inte ställning är huvudregeln att vi genomför det fastställda beslutet (utslaget).

Du måste aktivt meddela oss om du inte vill att vi ska genomföra beslutet. Du kan använda beslutet som grund om du vill ansöka om att genomföra beslutet vid ett senare tillfälle.

Granska

Du ska granska din ansökan och gör eventuella ändringar.

Signera

Du ska signera din ansökan med e-legitimation eller underteckna blanketten med din ansökan. Skicka in digitalt eller per post. Om du ansöker om särskild handräckning kan du mejla in din ansökan.

Våra väntetider

Vill du veta hur lång tid det tar för oss oss att handlägga ditt ärende?

Väntetider

Var kan du se dina förelägganden?

Du kan se information om dina förelägganden på Mina sidor. Logga in och välj Mina krav mot andra och därefter Förelägganden.

Förelägganden

Om du behöver komplettera din ansökan får du ett brev med information om vad du ska komplettera. Du kan logga in på Mina sidor och komplettera.

Vad gör ni?

Vi kontaktar den du har ett krav mot. Vi skickar först ett fysiskt eller digitalt brev (föreläggande) till den du anser ska lämna tillbaka eller ta bort egendomen. Den som har en digital brevlåda får brevet dit. I brevet finns ett mottagningsbevis (delgivningskvitto) som personen eller företrädaren ska skriva under och skicka tillbaka till oss. Det är ett bevis på att personen har tagit emot brevet (blivit delgiven). Personen kan även logga in på Mina sidor och svara att hen har tagit emot brevet eller ringa till oss.

När skickar ni en påminnelse?

Vi skickar en påminnelse efter tio dagar om personen inte

  • skickar mottagningsbeviset till oss
  • svarar via Mina sidor
  • ringer till oss och bekräftar att hen fått brevet.

Om personen inte svarar efter påminnelsen ringer vi eller besöker hen i hemmet. Vid behov besöker vi även arbetsplatsen. Utöver de två brev vi skickar, gör våra delgivare vanligtvis även tre försök att söka upp personen för att få hen att ta emot brevet. Det sker vid olika tidpunkter – på dagar, kvällar och helger.

Vad händer om personen inte svarar efter påminnelsen?

Får vi inte kontakt, kan vi ändå bedöma att personen tagit del av brevet. Det finns två möjligheter:

  • En annan person går med på att ta emot brevet, till exempel en vuxen i hushållet eller arbetsgivaren. Det kallas för surrogatdelgivning.
  • Vi lämnar brevet i personens hem eller på en annan lämplig plats efter att vi har
    • försökt att få kontakt tre gånger inom tre veckor
    • fått bekräftat att personen bor på sin folkbokföringsadress
    • besökt personens arbetsplats
    • försökt få någon i hushållet eller arbetsgivaren att ta emot brevet
    • bedömt att personen har avvikit eller håller sig undan. Det kallas för spikning.

När slutar ni försöka få tag på personen?

Vi kan avbryta våra försök att få personen att ta del av brevet om

  • vi inte får tag på personen, trots besök i hemmet eller på arbetsplatsen
  • ingen kan bekräfta att personen bor på sin folkbokföringsadress
  • vi bedömer att personen har flyttat och inte får fram någon ny adress.

Kan du ta kontakt?

Du kan få ett erbjudande från oss om att själv ansvara för att personen tar emot brevet (sällan i särskild handräckning). Det kallas för partsdelgivning. Du kan i dessa fall välja att anlita Polisen eller ett delgivningsföretag som utför det vi kallar för stämningsmannadelgivning.

Du kan även kontakta oss om möjligheten att genomföra en partsdelgivning.

Vad kan den du har ett krav mot göra?

Den som får brevet kan agera på olika sätt:

  • Personen eller företaget lämnar tillbaka eller tar bort egendom. Då ska du ta tillbaka ditt krav och vi avslutar ditt mål. I din återkallelse ska du fylla i
    • det ärendenummer som målet har fått hos oss
    • personnummer eller organisationsnummer på parterna (du och den som ansökan riktats mot är parter).

Du kan ta tillbaka ditt krav via mejl eller brev. Om du skickar brev hittar du adressen här:
Skicka brev eller ansökan: Övriga handlingar

  • Personen eller företaget lämnar tillbaka eller tar bort del av egendomen. Då ska du meddela oss det.
  • Personen eller företaget säger inte att kravet är fel och gör inte det som står i kravet. Då fattar vi ett beslut (utslag) som säger att personen eller företaget ska lämna tillbaka eller ta bort egendom. Beslutet är fastställt. I det här läget kan följande inträffa:
    • Du kan begära att vi hjälper dig att få tillbaka eller ta bort egendomen. Då betalar du en avgift till oss för verkställighet. Läs mer om våra avgifter:
      Avgifter och kostnader
    • I vanlig handräckning kan personen eller företaget begära att domstolen prövar beslutet. Det kallas för återvinning. I särskild handräckning kan personen eller företaget överklaga beslutet till domstolen.
  • Personen eller företaget invänder mot (bestrider) kravet. 
    • I vanlig handräckning behöver du då ta ställning till om du vill driva ditt ärende vidare till domstol. Om svaret är nej, avslutar vi målet. Om svaret är ja, tar domstolen över målet. Du betalar en avgift till domstolen. Vilken avgift domstolen tar ut beror på hur stor skulden är och hur målet kommer att handläggas.
    • I särskild handräckning är det vi som avgör målet och fattar beslut efter att du fått yttra dig.

Sveriges domstolar: Betala ansökningsavgift

Vad kan du göra om du tycker beslutet är fel?

Du kan ansöka om att domstolen ändrar beslutet genom att överklaga till tingsrätten.

Hur överklagar du?

Du ansöker skriftligen via mejl eller per post inom tre veckor från dagen för beslutet. Skriv

  • att du vill överklaga beslutet till tingsrätten
  • numret på beslutet
  • varför beslutet är fel och på vilket sätt du vill ändra det
  • dina kontaktuppgifter (namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress och telefonnummer).

Underteckna ansökan själv eller genom ombud. Du bör även skicka med handlingar som du anser bevisar att beslutet ska ändras.

Vi skickar din ansökan till domstolen. Domstolen tar inte ut en avgift. Om du förlorar målet kan du bli skyldig att betala din motparts rättegångskostnader. Det gäller både för vanlig och särskild handräckning.

Vad händer din motpart?

Läs mer om vad som händer den du har ett krav mot.

Någon vill att du ska göra något (handräckning)

Vi genomför handräckning om kravet är fastställt. Om du inte ansökt om verk­ställig­het, kan du göra det senare.

Vi tar ut en avgift för att vi ska genomföra handräckningen. Avgiften tas i första hand ut av den som kravet riktas mot, men om hen inte kan betala, får du betala avgiften. Du hittar information om våra avgifter och kostnader på vår webbplats.

Avgifter och kostnader

Du kan läsa mer om hur det går till när du vill att vi ska genomföra en handräckning:

Driva igenom att någon ska göra något (verkställighet)

Vad är ett brådskande (interimistiskt) beslut?

Har du ansökt om särskild handräckning och det är brådskande? Då kan du begära att din ansökan ska beslutas direkt (interimistiskt). Det betyder att vi fattar ett tillfälligt beslut som vi kan genomföra omedelbart och innan den du ansöker mot fått ta del av din ansökan.

För att kunna få ett interimistiskt beslut måste du

  1. kunna visa att saken inte kan vänta
  2. ha en mycket stark bevisning.

Det ska i princip inte finnas något som den du riktar kravet mot kan säga för att beslutet senare ska kunna ändras.

Om du vill att vi ska pröva frågan om interimistiskt beslut ska du mejla en kopia av din ansökan till oss.

Ingripande beslut

Ett interimistiskt beslut är ett mycket ingripande beslut. Vi ska alltid ta hänsyn till båda parters rättigheter.

Relaterad information

Till toppen