Ko 1-to januari 2010 berš alo jek nevo zakoni bašo nacionalikane minoritetia hem bašo olengere čhibja. Sar nacionalokano minoriteti računinena pe: o javudie, o roma, o samia, o švedikane fincia hem o tornedalcia. O nacionalikane minoritetikane čhibja tane: i javudikani čhib, i romani čhib, i samikani čhib, finsko hem i meankieli.
Sa o nacionalikane minoritetikane čhibja ka arakhen pe hem ka vazden pe
O zakoni vakerela kaj o minoritetikane čhibja ka arakhen pe hem ka vazden pe. Okova soj tano jek kotor kotar disavo macionalikano minoriteti ka ovel ole/ola pravo te sikljol pli čhib hem te džal angle ple čhibaja hem te koristinel pli minoritetikani čhib. O vlastia trebela te šunen ple minoriteten hem te dikhen save potrebe isi olen.
E vlasten isi dužnost te informirinen tut bašo tle pravia, nane važno savi nacionalikani minoritetikani čhib vakerea hem nane važno ko savo than ki Švedia bešea
Specialno zorale pravia baši finsko čhib, meankieli hem samikani čhib
Specialno zorale pravia isi okolen so vakerena finsko čhib, meankieli ja pale samikani hem so bešena ko administratikane thana. Tele ko lil šaj dikhea dali tli komuna perela ko administratikano than.
Tu so bešea ki komuna so perela ko jek administratikano than isi tut pravo te komunicirine e vlasten har ki tli čhib. Tuke šaj te odgovorinel pe sar moja adžahar ljilea ki tli čhib.
Tu šaj te rode te del pe tuke čhavengoro arakhibe ja pale phurengoro arakhibe ki ekvaš finsko, meankieli ja pale ki ekvaš samikani a ekvaš ki švedikani čhib a tu šaj te rode o arakhibe te ovel skros ki tli čhib.
Te bešea ko disave kotar akala komune: Kiruna, Gällivare, Arjeplog, Jokkmokk, Haparanda, Pajala ja pale Övertorneå, tegani isi tut pravo te koristine tli minoritetikani čhib ko kontakti e sudoja (krisea).
Tu so bešea ki jek komuna so na perela ko disavo administratikano than tuda ka šaj te koristine tli čhib ko kontakti e vlastencar hem te del pe tuke phurengoro arakhibe ki finsko čhib, meankieli ja pale ki samikani čhib - te isi manuša so džanena tli čhib. O vlastia trebela te keren te ovel manuša so ka ovel olen asavko čhibjengoro džanibe keda ka trebel.
Kori te beše te beše tu ka šaj te hramone (pišine) ko parlamenteskoro ombudsmani, Justicikiano kancelari, Siguribaskiri kasa, Porezeskoro organi (Deisibaskoro organi) hem ko Diskriminiribaskoro ombudsmani. ki finsko čhib, meankieli ja pale ki samikani čhib.
Akari šaj obratinea tut
Tu te mislinea kaj tli komuna ja pale javer vlasti na ikerela pe ko zakoni tegani tu šaj te kontaktirine e Oblasno uprava ko Stockholm (Länsstyrelsen i Stockholms län) ja pale e Sametinget, olengiri buti tani te dikhen dali manuš ikerela pe ko zakoni. O Sametinget tano odgovorno baši samikani čhib a i Oblasno uprava ko Stockholm (Länsstyrelsen i Stockholms län) tani odgovorno bašo sa o javera čhibja.
Akate šaj te čitine buteder
Akate šaj te džane buteder bašo tle pravia (hakija):
- Webbthan bašo nacionalikane minotitetia (Ki švedikani čhib)
- Bašo nacionalikane minoritetia ko webbthan ko Skolverket – Tema modersmål (Ki švedikani čhib)
- Ba š o nacionalikane minoritetengere čhibja ko Språkrådeteskoro webbthan (Ki švedikani čhib)
- O kanuni bašo nacionalikane minoritetia hem minoritetikane čhibja
- Brošura kotar o Skolverket bašo nacionalikane minoritetengere pravia ki škola (Ki švedikani čhib)
- Nationella minoriteter och minoritetsspråk vid Länsstyrelsen i Stockholms län (Ki švedikani čhib)
- Sametinget (Ki švedikani čhib)
På svenska
Din rätt att använda nationella minoritetsspråk
Tillhör du någon av de nationella minoriteterna har du rätt att använda ditt språk i kontakt med myndigheterna. Här får du veta vilka språkliga rättigheter du har och vilka krav du kan ställa på din kommun och på andra myndigheter.
1 januari 2010 kom en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Som nationella minoriteter räknas judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska (romani chib), samiska, finska och meänkieli.
Alla nationella minoritetsspråk ska skyddas och främjas
Lagen säger att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Den som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Myndigheterna ska lyssna på de nationella minoriteterna och ta hänsyn till deras behov.
Myndigheterna har skyldighet att informera dig om dina rättigheter, oavsett vilket nationellt minoritetsspråk du talar och var du bor i Sverige.
Särskilt starka rättigheter för finska, meänkieli och samiska
Särskilt starka rättigheter har den som talar finska, meänkieli eller samiska och bor i en kommun inom ett förvaltningsområde. På sidan Förvaltningsområden kan du se om din kommun ingår i ett förvaltningsområde
Du som bor i en kommun inom ett förvaltningsområde har rätt att kommunicera med myndigheterna på ditt språk. Du ska kunna få svar i tal och skrift på samma språk. Kommunerna är också skyldiga att ordna förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken.
Från den 1 januari 2019 reviderades lagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare. Nu är kommunerna till exempel skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen.
Du som bor i en kommun som inte ingår i ett förvaltningsområde ska också kunna kontakta myndigheterna och få äldreomsorg på finska, meänkieli eller samiska, om det finns personal som behärskar språket. Myndigheterna bör se till att det finns språkkunnig personal när det behövs. Samtliga kommuner och andra myndigheter är skyldiga att informera minoriteterna om deras rättigheter. De är också skyldiga att skydda minoriteternas språk och kultur och särskilt viktigt är barns och ungas rätt att få utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom är kommuner och andra myndigheter skyldiga att ge minoriteterna inflytande över frågor som berör dem.
Oavsett var du bor ska du alltid kunna skriva på finska, meänkieli och samiska till Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen. Enskilda har däremot ingen rättighet att får svar på samma språk och det finns inte heller någon rätt att använda minoritetsspråket vid muntliga kontakter med dessa myndigheter.
Hit kan du vända dig
Om du tycker att din kommun eller andra myndigheter inte lever upp till lagen kan du kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län eller Sametinget som ska se till att lagen följs. Sametinget ansvarar för samiska och Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar för övriga språk.
Här kan du läsa mer
Här får du veta mer om dina rättigheter:
- Minoritet.se – Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk
- Skolverket – Undervisa om nationella minoriteter
- Institutet för språk och folkminnen – Minoritetsspråk
- Sveriges riksdag – Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråkSkolverket – Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola
- Länsstyrelsen Stockholm – Nationella minoriteter och minoritetsspråk
- Sametinget
Förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska
På Institutet för språk och folkminnen kan du se vilka kommuner eller landsting/region som ingår i de olika förvaltningsområdena.