Någon anser att du gjort något utan lov

Har du eller ditt företag fått ett brev med ett krav som handlar om att du gjort något utan lov, till exempel stängt av en väg? Då vill den som ansökt (sökanden) att vi beslutar att du ska göra det som står i kravet. Vi har inte tagit ställning till om kravet är rätt eller fel. Nu är det viktigt att du svarar, tar ställning och agerar.

Varför har du fått ett brev med ett krav?

Du eller ditt företag har fått ett brev med ett krav för att vi har fått in en ansökan. Den som ansökt (sökanden) anser att du har gjort något utan lov, till exempel stängt av en väg. Vi har inte tagit ställning till om sökandens krav är rätt eller fel.

Det finns två typer av handräckning

Sökanden kan välja mellan vanlig och särskild handräckning om hen anser att du har gjort något utan lov. Val av handräckning framgår av kravet du fått och det påverkar dig på några punkter. I tabellen kan läsa om några skillnader.

Skillnad mellan vanlig och särskild handräckning

Skillnader mellan vanlig och särskild handräckning.

Här skiljer sig processerna åt

Vanlig handräckning

Särskild handräckning

Du kan svara att du tagit emot kravet och invända mot (bestrida) kravet på Mina sidor

Ja

Nej

Du behöver förklara varför du invänder mot (bestrider) kravet och även framföra bevis NejJa

Vem beslutar om du invänder mot (bestrider) kravet?

Domstolen (om sökanden vill det)

Kronofogden (efter att sökanden fått yttra sig)

Du är missnöjd med vårt beslut (utslag) – vad gör du?

Du ansöker skrifligen om att domstolen prövar vårt beslut (återvinning). Din ansökan ska ha kommit in till oss inom en månad från beslutsdatumet.

Du överklagar skriftligen och domstolen prövar vårt beslut (utslag). Din överklagan ska ha kommit in till oss inom tre veckor från beslutsdatumet.

Kan vi meddela ett tillfälligt (interimistiskt)beslut som gäller omedelbart, tills du får ett slutligt beslut?

Nej

Ja


Viktigt att du agerar

Nu är det viktigt att du svarar, tar ställning och agerar. Är kravet fel ska du meddela oss det. Om du inte agerar kan vi besluta att du är skyldig att göra det som står i kravet. 

Svara först att du har tagit emot brevet

Svara så snart som möjligt på ett av följande sätt:

  • Du som är privatperson eller har enskild firma kan logga in och svara på Mina sidor (om kravet gäller vanlig handräckning).
    Mina sidorlänk till annan webbplats
  • Skriv under och skicka in mottagningsbeviset (delgivningskvittot) i svarskuvertet som finns med i brevet.
  • Ring oss (ha gärna brevet till hands under samtalet så att du kan svara på frågor om exempelvis målnummer eller belopp).

Tänk på

Om kravet riktar sig till ett företag ska du som svarar på mottagningsbeviset (delgivningskvittot) vara behörig företrädare.

Observera

Att du svarar betyder inte att du godkänner kravet. Det är ett bevis på att du har tagit emot brevet och vet om att kravet finns.

Om du inte svarar

Vi kan söka upp dig i ditt hem eller på din arbetsplats om du inte svarar att du har tagit emot brevet med kravet. Det gör vi för att säkerställa att du får del av kravet.

Ta ställning

Läs igenom sökandens krav och ta ställning till om du anser att det är rätt eller fel.

Agera på något av följande sätt

Du kan agera på flera sätt, beroende på om du anser att kravet är rätt eller fel. Om det är rätt kan du göra det som står i kravet eller inte agera alls. Är kravet fel kan du invända mot (bestrida) kravet. Läs igenom alternativen noga.

Är kravet rätt – och du kan göra det som står i kravet?

Om kravet handlar om att du ska göra något, till exempel lämna tillbaka egendom – gör det som står i kravet.

Meddela oss skriftligen via mejl eller brev när du har gjort det som står i kravet.

Är kravet rätt – men du kan inte göra det som står i kravet?

Du kan kontakta sökanden eller hens ombud och fråga om ni kan komma överens om en annan lösning.

Även om sökanden går med på en annan lösning, kan ansökan leda till ett beslut (utslag) om att du ska göra det som står i kravet. För att undvika det måste sökanden dra tillbaka sitt krav.

Du behöver inte meddela oss att du anser att kravet är rätt.

Är kravet fel kan du invända (bestrida)

Om du anser att sökandens krav är fel, kan du invända mot kravet genom att skriva

  • att du invänder
  • varför kravet är fel (särskilt viktigt vid särskild handräckning).

Bifoga eventuella skriftliga bevis (om kravet gäller särskild handräckning).

Invänd skriftligen på ett av följande sätt:

  • på Mina sidor på vår webbplats (om kravet gäller vanlig handräckning)
    Mina sidorlänk till annan webbplats
  • på mottagningsbeviset (delgivningskvittot) som finns med i brevet
  • i ett mejl
  • i ett brev.

Tänk på att

Du ska inte invända om du och sökanden eller hens ombud kommer överens om en annan lösning, och du tycker att kravet är rätt.

Du kan invända mot en del av kravet

Om en del av kravet är rätt, kan du göra en del enligt kravet. I så fall ska du i din invändning noga skriva

  • att du har gjort en del av det som står i kravet
  • vilken del av kravet du tycker är fel
  • varför.

Meddela oss om du gör en del av det som står i kravet.

Observera!

Det är i denna del av processen du ska invända om du anser att kravet är fel. Efter att vi har fattat ett beslut (utslag) måste du gå till domstolen om du vill att beslutet ska ändras.

Agera i tid

Du måste agera inom ett visst antal dagar, räknat från den dag du svarar att du har tagit emot kravet. Den tid du har på dig (förklaringstiden) står i brevet du har fått. Om du inte agerar kan vi besluta att du är skyldig att göra det som står i kravet.

Vad händer i nästa steg?

Vad som händer i nästa steg beror på om du anser att kravet är rätt eller fel, och om du

  • gör det som står i kravet
  • inte gör det som står i kravet
  • invänder mot (bestrider) kravet.

Kravet är rätt och du gör det som står i kravet

Om du gör det som står i kravet, och meddelar oss detta skriftligen, ska sökanden ta tillbaka sitt krav.

Vi avslutar ditt mål när vi får ett meddelande från sökanden om att hen tar tillbaka sitt krav.

Kravet är rätt, men du gör inte det som står i kravet

Vi beslutar att du är skyldig att göra det som står i kravet. Beslutet (utslaget) skickas till dig efter att tiden att agera har löpt ut.

Du ska inte bekräfta att du tagit emot beslutet. Det är därför viktigt att du meddelar oss om du har en ny adress så att du nås av beslutet.

Beslutet innebär att sökanden genast kan ansöka om vår hjälp med att genomföra (verkställa) kravet. Du kan då bli skyldig att betala ytterligare avgifter.

Vad gör du om du anser att vårt beslut (utslag) är fel?

Här skiljer sig processerna åt beroende på om kravet gäller

  • vanlig handräckning – då kan du ansöka om att domstolen prövar ditt mål (återvinning) genom att ansöka skriftligen till oss inom en månad från det datum som står i beslutet
  • särskild handräckning – då kan du överklaga beslutet (utslaget) till domstolen. Din skriftliga överklagan ska ha kommit in till oss inom tre veckor från det datum som står i beslutet (utslaget).

Kravet är fel och du invänder mot kravet

Om du invänder mot sökandens krav, meddelar vi sökanden att du invänder.

Därefter ser processen olika ut beroende på om kravet gäller

  • vanlig handräckning – vi lämnar över ditt mål till domstolen som prövar om kravet är riktigt, om sökanden begär det
  • särskild handräckning – ditt mål avgörs av oss, det vill säga vi beslutar om du är skyldig att göra det som står i kravet eller inte, efter att sökanden fått svara (yttra sig).

Att invända kan kosta extra

Du kan bli skyldig att betala sökandens rättegångskostnader (domstolens avgift och andra eventuella kostnader) om ditt mål går till domstolen och du förlorar målet (vid vanlig handräckning).

Om du invänder kan målet lämnas till domstolen

Om ditt mål (vid vanlig handräckning) går till domstolen kan du i fortsättningen få information om nya handlingar genom så kallad förenklad delgivning. Det betyder att du inte behöver skriva under handlingarna. Så här går det till:

  • Domstolen skickar ett brev med en handling till din senast kända adress.
  • Om brevet kommer i retur, skickar domstolen brevet till din folkbokföringsadress (om denna adress inte användes i det första utskicket).
  • Nästa arbetsdag skickar domstolen ett kontrollmeddelande till samma adress. Om du bara får kontrollmeddelandet, men inte handlingen, måste du snarast kontakta domstolen.
  • Domstolen anser att du har tagit del av handlingen två veckor efter att domstolen skickade det första brevet till dig. Om det första brevet exempelvis skickades till dig den 1 april anses du vara delgiven den 15 april.

Observera

Tänk på det här så länge målet pågår:

  • Meddela domstolen om du byter bostadsadress eller e-postadress.
  • Meddela domstolen i förväg om du inte kan läsa din post.
  • Du kan få handlingar med förenklad delgivning, även om ditt mål blir överklagat till en annan domstol.

Beslut som gäller omedelbart och tills vidare

Vid särskild handräckning kan sökanden begära att en åtgärd ska beviljas omedelbart och fram till att ett slutligt beslut fattas (intermistiskt). Orsaken måste vara att åtgärden inte kan vänta.

Sökanden måste ha mycket stark bevisning – det ska i princip inte finnas något som kan ändra beslutet. Vi kan då fatta ett interimistiskt beslut och genomföra beslutet, utan att först skicka ett krav (föreläggande) till dig.

När beslutet är fattat får du möjlighet att yttra dig. Vi prövar ansökan och beviljar eller avslår den. Ett interimistiskt beslut gäller tills ett slutligt beslut fattas av oss, domstolen eller tills vi omprövat vårt beslut. Beslutet kan överklagas inom tre veckor från att det har fattats. Domstolen kan då upphäva det interimistiska beslutet.

Om ärendet ska genomföras (verkställas)

Vi kan genomföra (verkställa) ett interimistiskt beslut om särskild handräckning direkt. Vi kan även verkställa ett utslag, som fortfarande går att överklaga (inte har vunnit laga kraft). I vissa fall väljer sökande/ombudet att begära verkställighet senare.

Stoppa genomförandet av ett beslut (inhibition)

Du kan ansöka i domstolen om att stoppa genomförandet av beslutet (verkställighet). Det kallas för att ansöka om inhibition. Om domstolen beslutar att stoppa verkställighet går vi inte vidare med beslutet, innan domstolen slutligt har avgjort målet.

Du ansöker om inhibition samtidigt som du ansöker om att domstolen prövar ditt mål (återvinning).

Betalningsanmärkning

Du kan få en betalningsanmärkning när du har fått ett beslut (utslag) om att du är skyldig att betala eller göra något.

Ett företag kan få en betalningsanmärkning när vi får in en ansökan om betalning. Även beslutet (utslaget) kan ge en betalningsanmärkning för ett företag.

Du hittar information om betalnings­anmärkning och kreditupplysningsföretag hos Integritetsskyddsmyndigheten. Du kan också ta del av frågor och svar på vår webbplats.

Om du har frågor

Kreditupplysningsföretagen ger betalningsanmärkningar. Vänd dig till dem om du har frågor.

Vad händer om vi fastställer kravet?

Om du inte gör det som står i kravet beslutar vi alltså att du är skyldig att göra det.

Beslut om att du/företaget ska betala eller göra något (utslag)

Beslutet (utslaget) innebär att sökanden kan ansöka om vår hjälp med att exempelvis få någon att ta bort hinder från en väg. Vi säger att vi verkställer beslutet.

Du kan bli ansvarig för att betala avgifter och kostnader sökanden har haft. Du hittar mer information på webbplatsen:

Avgifter och kostnader