Bluffakturor

Bluffaktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad.

Det kan till exempel handla om att en försäljare påstår att du beställt en vara eller tjänst, men att du är av motsatt uppfattning. Du kan råka ut för bluffakturor både som privatperson och som företagare.

Vad kan du göra om du fått en bluffaktura?

Gör så här:

• Invänd mot, det vill säga bestrid, fakturan genom att stryka ett streck över den och skriva "Bestrider betalningsansvar – ej beställt". Skicka ditt bestridande via mejl. fax eller rekommenderat brev så att datum och tid framgår. Returnera sedan fakturan till avsändaren och spar en kopia på det du skickat.
• Polisanmäl bedrägeriförsöket.
• Gör samma sak igen om du får en påminnelse eller ett inkassobrev. Motivera varför du bestrider och skicka med kopia på tidigare bestridande.
• Om den som skickar bluffakturor till dig skickar betalningskravet till Kronofogden får du ett brev från oss. Bestrid även detta omgående, annars kan vi fastställa att kravet är en skuld. Det ska du göra skriftligen. Skriv att du bestridit fakturan och att det inte finns någon skuld.

När du bestridit kravet kan företaget välja att driva ärendet vidare till tingsrätten. Det är då upp till företaget att bevisa att ni ingått ett avtal.

Vad händer om en bluffaktura ändå lämnas till oss?

Även om du invänder mot en bluffaktura kan företaget skicka in en ansökan om krav på betalning, det vill säga ett betalningsföreläggande till oss. Det är då viktigt att du invänder även mot detta, det vill säga bestrider kravet skriftligen till oss. Tala om att du tycker att fakturan är felaktig.

Om företaget trots detta vill gå vidare med ärendet lämnar Kronofogden över det till domstolen.

Vi kan inte veta om en ansökan om betalningsföreläggande är en bluffaktura eller inte, men vi går aldrig vidare till utmätning om det saknas ett beslut, det vill säga ett utslag eller en dom.

Både om skulden fastställs och om den drivs in kan du få en betalningsanmärkning.

Vem sätter en betalningsanmärkning?

Det är kreditupplysningsföretagen och inte vi som registrerar betalningsanmärkningar. Informationen som ligger till grund för betalningsanmärkning hämtas från olika offentliga register, bland annat vårt.

Om en ansökan om betalningsföreläggande riktar sig mot ett företag har kreditupplysningsföretaget rätt att registrera anmärkningen redan då ansökan registreras hos oss.

Är du en privatperson eller enskild företagare kan betalningsanmärkningen registreras först efter att det finns ett beslut, ett så kallat utslag, om att du är betalningsskyldig.

Läs mer om betalningsanmärkning på vår webbplats eller på Datainspektionens webbplats.

Kan vi ta bort uppgifter som rör en bluffaktura?

Ja, under vissa förutsättningar kan vi ta bort uppgifter som registrerats om de avser en bluffaktura. Först och främst måste du ha reagerat mot den felaktiga fakturan och invänt, det vill säga bestridit, betalningskravet innan företaget eller privatpersonen lämnat in en ansökan om betalningsföreläggande. Om du ändå får en ansökan om betalningsföreläggande riktad mot dig ska du ha invänt även mot den.

När du invänder mot kravet i betalningsföreläggandet ska du beskriva varför uppgifterna är felaktiga eller missvisande och bifoga de handlingar som stödjer dina uppgifter. Till exempel den skriftväxling där det framgår att du invänt mot kravet.

Du kan även begära rättelse av registrerade uppgifter. Du kan läsa mer om hur du begär rättelse och vad som kan vara skäl för att få en uppgift rättad på vår webbplats.

Andra tips och råd

På Konsumentverkets och Svensk Handels webbplatser kan du få råd och tips om hur du ska göra om du är drabbad. Svensk Handel har även en lista med namn och adresser till företag som de anser vara oseriösa.

Du hittar mer information på Datainspektionens och Företagarnas webbplatser. På regeringens webbplats finner du fakta om du söker på ”fakturabedrägeri”.