Sulla oon oikeus käyttää sinun minuriteettikieltä

Jos sie kuulut johonki kansalisista minuriteetistä niin sulla oon oikeus käyttää ommaa kieltä yhtheyksissä viranomhaisitten kans. Tässä saat tietää mikkä kieleliset oikeuet sulla oon ja mitä saatat vaatia sinun kunnalta ja muilta viranomhaisilta.

Janyaarin ensimäisenä päivänä 2010 tuli uusi laki kansalisista minuriteetistä ja minuriteetti­kielistä. Kansaliset minuriteetit oon juutalaiset, roomit, saamelaiset, ruottinsuomalaiset ja torniolaaksolaiset. Kansaliset minuriteettikielet oon jiddisch, romani (romani chib), saamen kieli, suomi ja meänkieli.

Kaikkia kansalisia minuriteettikieliä pittää suojata ja eesauttaa

Laki sannoo ette kansalisia minuriteettikieliä pittää suojata ja eesauttaa. Sillä, joka kuuluu kansalisheen minuriteethiin, pittää olla oikeus oppia, kehittää ja käyttää ommaa minuriteetti­kieltä. Viranomhaisitten pittää kuunella kansalisia minuriteettiä ja ottaa huomihoon heän tarpheet. Viranomhaisilla oon velvolisuus informeerata sinua sinun oikeuksista, riippumatta siittä mitä kansalista minuriteettikieltä sie puhut ja siittä missä sie asut Ruottissa.

Erityisen vahvat oikeuet suomele, meänkielele ja saamen kielele

Erityisen vahvat oikeuet oon sillä joka puhhuu suomea, meänkieltä eli saamen kieltä ja assuu jonku hallintoaluheen kunnassa. Tämän sivun alaosassa näet jos sinun kunta kuuluu johonki hallintoaluheesheen.

Sulla, joka asut hallintoaluekunnassa, oon oikeus komyniseerata viranomhaisitten kans omala kielelä. Sinun pittää saa vastaus suulisesti eli kirjotettuna samala kielelä.Sie saatat vaatia lasten- eli vanhoittenhoitoa kokohnaans eli osittain suomeksi, meänkielelä eli saamen kielelä. Jos sie asut Kirunan, Jellivaaran, Arjeplogin, Jokkmokin, Haaparannan, Pajalan eli Mataringin kunnassa, sulla oon oikeus käyttää minuriteettikieltä yhtheyksissä tuomioistuihmeen.

Sinun, joka asut kunnassa joka ei kuulu mihinkhään hallintoaluheesheen, pittää kans saattaa olla yhtheyksissä viranomhaishiin ja saa vanhoittenhoitoa suomeksi, meänkielelä eli saamen kielelä, jos oon olemassa henkilökuntaa joka hallittee kielen. Viranomhaisitten pitäs huolehtia siittä, ette oon kielitaitosta pärsunaalia ko sitä tarttee. 

Riippumatta siittä missä sie asut, sinun häätyy aina saattaa kirjottaa suomeksi, meänkielelä ja saamen kielelä Valtiopäivitten asiamiehile, Jystiitsiekanslerille, Siukkakassale, Verolaitok­selle ja Tiskrimineerinkiasiamiehele.

Tänne saatat kääntyä

Jos sie piät ette sinun kunta eli muut viranomhaiset ei nouata lakia, sie saatat ottaa yhtheyen Stockholmin läänin Lääninhallituksen eli Saamekäräjitten kans, jokka pitävät valvoa ette lakia nouatethaan. Saamekäräjillä oon vastuu saamen kielestä ja Lääninhallituksela Stockholmin läänissä oon vastuu muista kielistä.

Minuriteettikysymyksitten osasto Lääninhallituksessa Stockholmin läänissä.

Täältä saatat lukea enämpi

Täältä saat enämpi tietoja sinun oikeuksista:

Suomen, meänkielen ja saamen kielen hallintoaluheet

Tästä näet mikkä kunnat kuuluvat eri hallintoaluheishiin. Muut kunnat saattavat hakea hallintoaluheesheen kuulumista.

Suomen kielen hallintoalue 

Borlänge, Borås, Botkyrka, Degerfors, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Finspång, Gävle, Göteborg, Haaparnta, Hallstahammar, Haninge, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Jellivaara, Kainus, Karlskoga, Kiruna, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luulaja, Malmö, Mariestad, Matarinki, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nykvarn, Oxelösund, Pajala, Sandviken, Sigtuna, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Solna, Stockholmi, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Södertälje, Tierp, Trelleborg, Trollhättan, Trosa, Uddevalla, Uumaja, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Österåker ja Östhammar.

Saamen kielen hallintoalue

Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Härjedalen, Jellivaara, Jokkmokki, Kiruna, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Uumaja, Vilhelmina, Åre, Älvdalen ja Östersund.

Meänkielen hallintoalue

Haaparanta, Jellivaara, Kainus, Kieruna, Matarinki ja Pajala.

Sammanfattning på svenska

Din rätt att använda nationella minoritetsspråk

Tillhör du någon av de nationella minoriteterna har du rätt att använda ditt språk i kontakt med myndigheterna. Här får du veta vilka språkliga rättigheter du har och vilka krav du kan ställa på din kommun och på andra myndigheter.

1 januari 2010 kom en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Som nationella minoriteter räknas judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska (romani chib), samiska, finska och meänkieli.

Alla nationella minoritetsspråk ska skyddas och främjas

Lagen säger att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Den som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Myndigheterna ska lyssna på de nationella minoriteterna och ta hänsyn till deras behov.

Myndigheterna har skyldighet att informera dig om dina rättigheter, oavsett vilket nationellt minoritetsspråk du talar och var du bor i Sverige.

Särskilt starka rättigheter för finska, meänkieli och samiska

Särskilt starka rättigheter har den som talar finska, meänkieli eller samiska och bor i en kommun inom ett förvaltningsområde. På sidan Förvaltningsområden kan du se om din kommun ingår i ett förvaltningsområde

Du som bor i en kommun inom ett förvaltningsområde har rätt att kommunicera med myndigheterna på ditt språk. Du ska kunna få svar i tal och skrift på samma språk. Kommunerna är också skyldiga att ordna förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken.

Från den 1 januari 2019 reviderades lagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare. Nu är kommunerna till exempel skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen.

Du som bor i en kommun som inte ingår i ett förvaltningsområde ska också kunna kontakta myndigheterna och få äldreomsorg på finska, meänkieli eller samiska, om det finns personal som behärskar språket. Myndigheterna bör se till att det finns språkkunnig personal när det behövs. Samtliga kommuner och andra myndigheter är skyldiga att informera minoriteterna om deras rättigheter. De är också skyldiga att skydda minoriteternas språk och kultur och särskilt viktigt är barns och ungas rätt att få utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom är kommuner och andra myndigheter skyldiga att ge minoriteterna inflytande över frågor som berör dem.

Oavsett var du bor ska du alltid kunna skriva på finska, meänkieli och samiska till Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen. Enskilda har däremot ingen rättighet att får svar på samma språk och det finns inte heller någon rätt att använda minoritetsspråket vid muntliga kontakter med dessa myndigheter.

Hit kan du vända dig

Om du tycker att din kommun eller andra myndigheter inte lever upp till lagen kan du kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län eller Sametinget som ska se till att lagen följs. Sametinget ansvarar för samiska och Länsstyrelsen i Stockholm ansvarar för övriga språk.

Här kan du läsa mer

Här får du veta mer om dina rättigheter:

Förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska

På Institutet för språk och folkminnen kan du se vilka kommuner eller landsting/region som ingår i de olika förvaltningsområdena.

Förvaltningsområdenexternal link