Vealgesihkkun – dutnje gii it goassege bastte máksit velggiidat

Don gii leat badjeloaivvi vealgáduvvan, dat mearkkaša leat vealggit maid it goassege bastte máksit, sáhtát oažžut vealgesihkkuma. Muhto don fertet deavdit gáibádusaid.

Mii lea vealgesihkkun?

Vealgesihkkun mearkkaša ahte oažžut máksinplána máksit oasi du velggiin moatti jagi siste, viđa jagis priváhtaolbmuide ja golmma jagis fitnodagaide

Gii sáhttá oažžut vealgesihkkuma?

Jus leat garra vealggi vuolde sáhtát ohcat vealgesihkkuma. Dat guoská sihke priváhtaolbmuid ahte fitnodagaid.

Mat gáibádusat leat vealgesihkkumii?

  • Don it mange ládje sáhte máksit velggiidat máŋgga jahkái.
  • Dat lea muttolaš go váldá vuhtii du persovnnalaš ja ekonomalaš dili.
  • Don orut, barggat ja dus leat vealggit Ruoŧas.
  • Dus geas lea ovttaskas fitnodat, ekonomiija fitnodagas galgá leahkit álkit čilgemis.
  • Dus ii oaččo leahkit ealáhusgieldu.

Mot dat dáhpáhuvvá?

Oanehaččat dat dáhpáhuvvá ná:

  • Don ozat vealgesihkkuma min luhtte min e-bálvalusa bakte dehe deavdimiin skovi. Jus anát dan váttisin- váldde veahki iežat gieldda bušeahtta ja vealgeneavvus.
  • Mii dutkat deavddátgo gáibádusaid vealgesihkkuma oažžumii. Jus dagat dan mii dahkat preliminára mearrádusa vealgesihkkuma álggaheamis ja man veardde don galggat máksit.
  • Don galggat álggahit vealggát máksima juo dalle go oaččut preliminára mearrádusa.
  • Mii sáddet evttohusa daidda geasa dus lea ruhtavealgi, masa sii galget vástidit. Evttohus siskkilda buot velggiid mat dus leat go álggahat máksima.
  • Áiggi mielde oaččut loahpalaš mearrádusa mis mii muitala got du vealgesihkkun dáhpáhuvvá.
  • Don mávssát máksinplána jelgii. Jus ealát minimabirgenlágis sáhtát oažžut mearrádusa máksinplánahaga. Dalle it mávsse maidege iežat velggiin. Spiehkastat lea jus leat ožžon vealgesihkkuma fitnodateaiggádin, dalle fertet álo máksit plánat jelgii.
  • Go vealgesihkkun lea válmmas, dábálaččat viđa jagi geažis priváhtaolbmuide ja golmma jagi geažis fitnodateaiggádiidda, dus eai leat šat dat vealggit mat gullojedje du vealgesihkkumii.

På svenska

Skuldsanering

Skuldsanering innebär att du betalar en del av dina skulder under några år. När du är klar med din skuldsanering har du inte längre kvar de skulder som ingick i skuldsaneringen – tanken är att du ska vara skuldfri.

En skuldsanering är till för dig som inte kan betala dina skulder på egen hand. Det är inte en lösning på tillfälliga betalningsproblem. För att vi ska bevilja dig skuldsanering ska du ha gjort ansträngningar för att lösa situationen själv.

Skuldsanering i korta drag

  • Du ansöker om skuldsanering hos oss, antingen via vår digitala tjänst eller genom att fylla i en blankett.
  • Vi utreder om du uppfyller kraven för att få skuldsanering.
  • Om du uppfyller kraven fattar vi ett beslut om att inleda skuldsanering. Det är ett beslut på vägen till skuldsanering. I beslutet berättar vi också hur mycket du ska betala varje månad. För att komma igång med skuldsaneringen så snabbt som möjligt ska du börja betala till oss redan nu.
  • Ett beslut om att inleda skuldsanering innebär att du får en betalningsanmärkning.
  • Du får ett förslag om skuldsanering från oss drygt sex veckor efter beslutet om att inleda skuldsanering.
  • Vi skickar därefter ett förslag till dina borgenärer, det vill säga dem du är skyldig pengar. I förslaget ingår normalt alla skulder du har vid tiden för inledandet. Dina borgenärer har möjlighet att svara på förslaget. Sedan får du ett slutligt beslut av oss där det framgår hur din skuldsanering ska gå till.
  • Du betalar av dina skulder enligt en betalningsplan. Om du lever på existensminimum kan du få ett beslut utan betalningsplan. Då betalar du inte av något alls på dina skulder. Ett undantag är om du får skuldsanering för företagare, då måste du alltid betala något.
  • När skuldsaneringen är klar har du inte längre kvar skulderna som ingick i din skuldsanering.