Betalningsföreläggande och handräckning

Allmän beskrivning

Kronofogdemyndigheten kan hjälpa dig som sökande med att få andra att fullgöra sina förpliktelser mot dig, t.ex. att få den som är skyldig dig att betala sina räkningar, eller att få avhysning av en hyresgäst som inte betalar sin hyra.

När din ansökan om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning har kommit in till Kronofogdemyndigheten följer en särskild process, s.k. summarisk process, som innehåller följande steg:

• Den du riktar kravet mot får ett föreläggande att betala eller att på annat sätt fullgöra sina skyldigheter mot dig. Den person som kallas svaranden delges föreläggandet, vilket betyder att han/hon bevisligen tagit del av det.
• Svaranden har möjlighet att yttra sig om innehållet i föreläggandet (ditt yrkande) och eventuellt invända mot (bestrida) detta inom en viss tid.
• Om svaranden invänder mot yrkandet kan målet på din begäran överlämnas till tingsrätten för fortsatt handläggning. Om han inte motsätter sig yrkandet fastställer Kronofogdemyndigheten sökandens yrkande i ett utslag. Detta blir enklare och billigare än en tingsrättsdom. En process i tingsrätten försenar målet, men i de flesta fall blir beslutet detsamma.

Kronofogdemyndigheten verkställer sedan utslaget eller den eventuella dom som meddelats om målet gått vidare till tingsrätten. Gäller det pengar sker detta genom en undersökning av svarandens tillgångar och därefter eventuell utmätning.

Du som är sökande kan överklaga om du inte är nöjd med utslaget. Svaranden kan i sin tur hindra att utslaget blir "giltigt" genom att ansöka om återvinning senast en månad efter det att utslaget meddelades.

Fordran på pengar

Du kan ansöka hos Kronofogdemyndigheten om s.k. betalningsförläggande om

• fordran avser pengar
• sista betalningsdatum för fordran har passerat
• fordran är förlikningsbar.

Ansökan kan gälla flera fordringar mot samma person. Fordran behöver inte anges i svenska kronor.

Passerat betalningsdatum

Vid tidpunkten för ansökan ska betalningsdatum för fordran ha passerat. Fordringsägaren ska fylla i ett sista betalningsdatum i ansökan. Om det framgår att sista betalningsdatum (förfallodatum) för fordran inte har passerat ska Kronofogdemyndigheten inte pröva ansökan. Om den betalningsskyldige invänder mot betalningsdatum kan målet på sökandens begäran överlämnas till tingsrätten. Kronofogdemyndigheten ska inte göra någon mer ingående prövning om betalningsdatum för fordran har passerat. Om fordran inte har något sista betalningsdatum bör du tala om vid vilken tidpunkt du begärt att få betalt.

Fordran är förlikningsbar

Fordran måste var förlikningsbar, dvs. vara av dispositiv natur och med detta menas att parterna själva disponerar över avtalet dem emellan. Detta betyder att lagen omfattar även de familjerättsliga underhållsbidragen.

Handräckning

Det finns vanlig handräckning och särskild handräckning. Ibland kan sökanden välja handräckningsform, t.ex. när den förpliktelse som önskas fullgjord har sin grund i en olovlig besittningsrubbning. Det ska klart framgå i din ansökan vilken handräckningsform som du önskar.

Vanlig handräckning

Exempel på vanlig handräckning:

• avhysning (eller i dagligt tal vräkning)
• överlämnande av lös egendom till fordringsägaren
• fullgörande av leveransskyldighet
• borttagande av egendom
• fullgörande av arbetsavtal
• verkställande av förbud
• beredande av tillträde.

För att den vanliga handräckningen ska kunna användas vid avhysning krävs att svaranden tidigare har varit ägare till egendomen eller varit hyresgäst. Kronofogdemyndigheten avgör målet utan någon materiell prövning av rättsförhållandet. Utslag meddelas inte om svaranden motsätter sig yrkandet. När det gäller avhysning från en hyreslägenhet är Kronofogdemyndigheten skyldig att kontrollera att hyresgästen blivit underrättad om sin möjlighet att få tillbaka hyresrätten, trots att hyran inte har betalats i rätt tid. När någon sägs upp från en hyreslägenhet ska socialnämnden meddelas om uppsägningen.

Sökanden måste utförligt förklara grunderna för ansökan. Exempel: Hyresrätten är förverkad p.g.a. obetald hyra under perioden 1 maj 2011-31 augusti 2011 med sista betalningsdatum 30 april 2011.

En ansökan om vanlig handräckning kan kombineras med en begäran om betalningsföreläggande. Detta kan bli aktuellt när en hyresgäst har en hyresskuld eller har orsakat skador på lägenheten.

Reglerna om laga kraft och återvinning är desamma som för betalningsföreläggande.

Det är viktigt att yrkandet anges klart. Det kan ofta vara betydligt svårare att ange en önskad åtgärd än ett kapitalbelopp. Om man önskar få tillbaka en viss egendom måste den klart kunna identifieras. Svaranden bör ha anmodats att frivilligt lämna ut egendomen innan handräckning begärs. När man önskar avhysning ska lägenhetsnummer och biutrymmen anges så att lokalerna exakt kan identifieras. Grunden för yrkandet måste också förklaras utförligt i ansökan.

Särskild handräckning

Särskild handräckning används när någon egenmäktigt har rubbat sökandens besittning eller på annat olovligt sätt hindrat sökandens rätt till viss egendom, t.ex. när sökandens rätt att utnyttja en väg på en annan fastighet hindras då vägen är avstängd på grund av ett hinder. Särskild handräckning används också då detta föreskrivs särskilt i lag. Sådana bestämmelser finns i bl.a. i 12 kap. 26 § jordabalken och 7 kap. 13 § bostadsrättslagen. I dessa fall anvisar respektive lagrum särskild handräckning som tvångsmedel vid verkställande av lagens materiella innehåll. Särskild handräckning får inte användas när det gäller avhysning av en person som har hyresavtal eller nyttjanderätt.

Särskild handräckning kan användas när sökanden har klara skriftliga bevis för sin rätt. Skriftliga bevis ska skickas med ansökan.

Den särskilda handräckningen skiljer sig från betalningsföreläggande och vanlig handräckning, eftersom Kronofogdemyndigheten gör en egen bedömning av anspråket och kan avslå ansökan. Till skillnad från vanlig handräckning kan utslag i mål om särskild handräckning meddelas även om svaranden inte godtar ansökan. Sökanden måste utveckla grunden för sina anspråk så att denna är klar.

I brådskande fall kan sökanden begära att den sökta åtgärden beviljas tills vidare (interimistiskt) i väntan på det slutliga avgörandet . Interimistiskt beslut kan meddelas om det är sannolikt att saken inte tål uppskov och sökanden har företett sådan bevisning att rätten till särskild handräckning framstår som i stort sett obestridlig. Kronofogdemyndigheten kan när som helst och senast när svaranden kommit in med yttrande ompröva sitt beslut. (Kronofogdemyndighetens interimistiska beslut kan verkställas omedelbart.)

Utslag i mål om särskild handräckning kan verkställas även om det bakomvarande rättsförhållandet prövas vid domstol. Utslag i mål om särskild handräckning kan överklagas inom tre veckor till tingsrätt.

Kostnadsyrkanden

Båda parterna kan begära ersättning för sina kostnader i ett mål om särskild handräckning. Normalt ersätts eget arbete eller ombudsarvode med 375 kronor.

Grunden i mål om särskild handräckning

I mål om särskild handräckning måste grunden för yrkandet förklaras utförligare än i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning.

Bevis i mål om särskild handräckning

Både sökanden och svaranden får åberopa skriftliga bevis för att styrka sin rätt. Förutom kontrakt, avtal och officiella handlingar kan man även använda skriftliga vittnesintyg. Man ska förklara vad man avser att bevisa med varje handling. Det är viktigt att skicka in de skriftliga bevisen till Kronofogdemyndigheten. Om svaranden invänder mot yrkandet kommer Kronofogdemyndigheten att pröva den bevisning som åberopas och avgöra målet.

Ansökan

Här hittar du ett formulär för Ansökan om betalningsföreläggande/vanlig handräckning som hjälper dig att fylla i ansökan. Om du i stället vill ha själva blanketten på papper kan du skriva ut Ansökan om betalningsföreläggande/vanlig handräckning (pdf, 100 kB). Av ansökan framgår vilka uppgifter som du ska fylla i. Du eller ditt ombud ska skriva under ansökan. Det får alltså inte vara en kopia eller ett fax.

Följande handlingar ska finnas med ansökan:

• Vid ansökan om betalningsfastställelse ur pantsatt egendom ska kopior av pantförskrivningshandlingen skickas till Kronofogdemyndigheten.
• Om ansökan lämnas av ombud behöver fullmakt för sökanden lämnas endast om Kronofogdemyndigheten begär det.
• Löpande skuldebrev eller andra fordringsbevis ska inte skickas till Kronofogdemyndigheten tillsammans med ansökan.

Ansökningsavgift

Ansökningsavgiften är för närvarande 300 kronor i alla tre måltyperna (betalningsförläggande, vanlig handräckning och särskild handräckning). En ansökan om betalningsföreläggande kan utan extra avgift kombineras med en ansökan om vanlig handräckning eller betalningsfastställelse i pant. Kronofogdemyndigheten fakturerar normalt ansökningsavgiften i samband med ansökan.

Elektronisk ansökan (ansökan på fil)

• särskild handräckning
• vanlig handräckning
• betalningsfastställelse i pant
• mål med mycket komplicerade kapital- och ränteyrkanden.

Vart ska ansökan skickas?

Vart du ska skicka ansökan beror på var svaranden bor eller var bolaget har sitt säte (om svaranden är en juridisk person). Vart du ska skicka ansökan mot ett dödsbo beror på var svaranden (den döde) senast var bosatt. Om det finns flera svarande går det bra att utgå ifrån var någon av dessa bor.

Handläggningen sker hos Kronofogdemyndigheten, Summarisk process, som finns på fem orter i landet. Så fördelas ansvaret över landet

Svaranden bor utomlands

Saknas både egendom, hemvist eller annat lämpligt skäl för verkställighet i Sverige ska Kronofogdemyndigheten avvisa ansökan.

Bryssel I-förordningen (rådets förordning [EG] nr. 44/2001) och 2007 års Luganokonvention innebär dock att bl.a. en ansökan om betalningsföreläggande och handräckning i vissa fall kan tas upp till prövning i Sverige, även om svaranden är bosatt utomlands (i regel inom EU eller EES) vid tidpunkten för ansökan.
 
Observera att du måste ha en adress till svaranden om denne är bosatt utomlands. Kronofogdemyndigheten har ingen möjlighet att hitta utländska adresser. Det är viktigt att en korrekt adress anges i ansökan

Partsuppgifter i ansökan

I ansökan ska följande uppgifter om parterna fyllas i:

• namn
• personnummer/organisationsnummer
• adress
• telefonnummer
• eventuella alternativa adresser och arbetsgivare (avser svaranden).

Om förhållanden ändras eller något felaktigt upptäcks i ansökan ska Kronofogdemyndigheten genast meddelas. I vissa fall kan en part sakna person- /organisationsnummer (t.ex. nyanländ invandrare). Sökanden ska alltid ange skälet till varför person- /organisationsnummer saknas i ansökan. Kronofogdemyndigheten kan i dessa fall ta fram ett särskilt identifikationsnummer.

Adressuppgifter är viktiga för en snabb handläggning och delgivning. Ofta har sökanden tillgång till aktuella uppgifter om var svaranden kan nås. Det är då viktigt att vidarebefordra dessa till Kronofogdemyndigheten. Om sökanden känner till att personuppgiften är skyddad (sekretessbelagd) ska detta framgå av ansökan.

Yrkat kapitalbelopp

I mål om betalningsföreläggande ska yrkat kapitalbelopp fyllas i. Kapitalbeloppet är själva fordran som fordringsägaren kräver betalning för. Ränta, inkassokostnader och kostnader i målet ingår inte i kapitalbeloppet.

Kapitalbeloppet kan naturligtvis vara flera olika fordringar som sammanräknas (t.ex. på grund av flera olika räkningar). I ansökan bör det totala kapitalbeloppet fyllas i. Detta kan delas upp i olika delbelopp när man beskriver grunden för fordran.

Sökanden kan förutom kapitalbeloppet även yrka ränta, inkassokostnader och kostnader i målet. Det är viktigt att även dessa yrkanden är tydliga.

Grunden för fordran

Med grund menas i detta sammanhang det bakomliggande förhållande som är anledning till yrkandet. Grunden i mål om betalningsföreläggande ska anges så tydligt att svaranden och Kronofogdemyndigheten förstår vilken fordran som sökanden begär betalning för. Detta kan göras genom att hänvisa till faktura, kontrakt och genom att beskriva fordrans uppkomst (t.ex. "Köp av personbil med registreringsnummer XYZ000 2011-01-05").

Om grunden för fordran anges oklart kan tvist uppstå i framtiden om vad ansökan egentligen avsåg. Av en korrekt utformad grund ska även den som inte är part i målet få en klar och exakt uppfattning om vad målet omfattar. Om grunden verkar oklar kan Kronofogdemyndigheten begära att ansökan kompletteras. Om komplettering inte kommer in kan ansökan avvisas.

Räntan

Du som är fordringsägare måste klart ange det belopp på vilket ränta yrkas, räntesatsen och datum från och med vilken räntan ska beräknas. Du ska räkna fram vilken ränta du skulle ha fått fram till och med ansökningsdagen.

På fordringsägarens kostnader i målet betalas ingen ränta.

Grunden för ränteyrkandet ska uppges om den begärda räntan överstiger den ränta som utgår enligt 6 § räntelagen dvs. referensräntan plus åtta procentenheter. Yrkas lägre ränta, behöver man inte fylla i grunden för ränteyrkandet. Har inget avtal om ränta träffats, kan fordringsägaren ändå begära ränta enligt 6 § räntelagen. Grunden för ränteyrkandet kan anges som exempelvis "enligt p. 8 skuldebrev daterat den 1 januari 2011/ eller som muntligt ränteavtal vid köpet".

Ersättning för kostnader

Sökanden kan få ersättning för:

• kostnader i målet (kostnader som uppkommit i samband med ansökan till Kronofogdemyndigheten)
• inkassokostnader.

Ersättning för kostnader i målet

Ansökningsavgift. Ansökningsavgiften är för närvarande 300 kronor. Sökanden kan begära ersättning för ansökningsavgiften. Om sökanden inte betalar ansökningsavgiften kan den utmätas hos sökanden.

Ersättning för eget arbete eller ombuds arvode

Som ersättning för eget arbete eller ombuds arvode kan sökanden normalt få 340 kronor vid ansökan om betalningsföreläggande och 375 kronor vid ansökan om handräckning. Dessa normalbelopp är fastställda i en förordning.

Om det finns särskilda skäl kan man få ersättning med ett högre belopp. I så fall måste man särskilt ange skälen på ett så utförligt sätt att Kronofogdemyndigheten kan bedöma om den högre ersättningen ska beviljas.

Övriga kostnader

Man kan få ersättning för delgivning, nödvändiga registreringsbevis och översättningskostnader. Ersättning för fotokopior lämnas för det antal kopior som överskrider tjugofem.

Ersättning för kostnader i målet bestäms i två förordningar: Förordningen 1991:1340 om avgifter vid Kronofogdemyndigheten och förordningen 1992:1094 om ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Ersättning för inkassokostnader

Sökanden har rätt till ersättning för vissa inkassoåtgärder. Det högsta belopp som sökanden kan begära ersättning för åtgärderna bestäms i förordningen om ersättning för inkassokostnader m.m. Sökanden och svaranden kan inte träffa avtal som gör att svaranden ska betala mer i ersättning för inkassokostnader än vad som står i lagen.

Betalningspåminnelse

Ersättning för betalningspåminnelse är 50 kronor. Denna ersättning medges bara om sökanden och svaranden träffat avtal om ersättningen. Man får ingen ersättning om man skickar upprepade krav i onödan. Det är också viktigt att svaranden får tid på sig att betala mellan påminnelser eller krav.

Kravbrev

Ersättning för kravbrev är 160 kronor. För att man ska kunna begära ersättning för kravbrev krävs att det är utformat enligt 5 § inkassolagen.

Några krav som ställs är att brevet innehåller:

• fordringsägarens namn
• hur den aktuella fordran uppkommit
• kapital, kostnader och ränta för sig
• tillgodoräknad ränta, räntesatsen och tiden för ränteyrkandet.

Den betalningsskyldiga ska även få rimlig tid att motsätta sig eller betala kravet samt anvisas ett lämpligt betalningssätt. Ersättning för betalningspåminnelse och kravbrev utgår normalt enligt följande:

• En fordran - ersättning medges för en betalningspåminnelse och för ett inkassokrav
• Successivt förfallande fordringar där sociala skäl inte föranleder annan bedömning - ersättning medges för två betalningspåminnelser och för två inkassokrav
• Successivt förfallande fordringar där det av sociala skäl kan vara svårt att bryta avtalsförhållandet, exempelvis barnomsorgsavgift samt avgift för vatten-, olja-, eller elleverans - ersättning medges för fyra betalningspåminnelser och för fyra inkassokrav.

Avbetalningsplan

Ersättning för avbetalningsplan är 150 kronor. Förutsättningen för att få ersättning för en avbetalningsplan är att den kommit till i samråd med den svarande. Dessutom ska planen omfatta hela den kvarvarande skulden och den ska ha överlämnats eller skickats till den svarande.

Vad gör Kronofogdemyndigheten med ansökan?

Kronofogdemyndigheten granskar och registrerar ansökan. Är den ofullständig får du ett föreläggande om att komplettera ansökan. Kompletteringsföreläggandet översänds som brev. Du ska därför alltid se till att Kronofogdemyndigheten har din aktuella adress. Om kompletteringsföreläggandet inte följs kan Kronofogdemyndigheten avvisa din ansökan.

När din ansökan är komplett skriver Kronofogdemyndigheten ut ett föreläggande till svaranden. I detta anges vad sökanden begär. Svaranden ska delges förläggandet.

Delgivning

Delgivning kan ske genom:

• återsänt mottagningsbevis (delgivningserkännande på s.k. vitt kort)
• personal från Kronofogdemyndigheten
• privat delgivningsföretag
• särskild delgivning med juridisk person
• partsdelgivning.

Förelägganden skickas i de flesta fall med delgivningskvitto i brev som svaranden skriver under och skickar tillbaka till Kronofogdemyndigheten.

Om svaranden inte skickar tillbaka delgivningsbeviset kommer föreläggandet att delges på något annat sätt.

Stämningsmannadelgivning

Kronofogdemyndigheten kan besluta om stämningsmannadelgivning. Detta innebär normalt att svaranden söks upp av en delgivningsman som överlämnar föreläggandet personligen. Vanligtvis är det Kronofogdemyndighetens egen personal som utför sådan delgivning, men även privata delgivningsföretag och polisens stämningsmän kan göra detta.

Särskild delgivning med juridisk person

Kronofogdemyndigheten kan använda sig av denna delgivningsform om:

• ett försök till delgivning genom företrädare har misslyckats eller om
• sådana delgivningsförsök bedöms som utsiktslösa

Kronofogdemyndigheten skickar då handlingen till den juridiska personen med post. Minst en dag senare skickas även ett meddelande om att handlingen har sänts. Både handlingen och meddelandet skickas till den postadress som är registrerad för den juridiska personen i Bolagsverkets register. Du hittar adress- och telefonuppgifter till Bolagsverket på deras webbplats.

Partsdelgivning

Partsdelgivning innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att sökanden själv ska delge föreläggandet.

Exempel på skäl för partsdelgivning:

• sökanden begär att få delge motparten
• Kronofogdemyndigheten misslyckas med sina delgivningsförsök och överlåter delgivningen till sökanden.

Sökanden begär partsdelgivning

Sökanden kan begära att själv få delge svaranden. Detta kan Kronofogdemyndigheten bevilja. Ansökan ska vara skriftlig och sökanden bör ange sina skäl för begäran om partsdelgivning.

En sökande kan begära partsdelgivning även efter det att ansökan skickats till Kronofogdemyndigheten.

Om Kronofogdemyndigheten bifaller begäran sker detta genom ett meddelande till sökanden. Av meddelandet framgår inom vilken tid sökanden ska skicka in bevis om att delgivning skett. Meddelandet skickas i ett separat brev till sökanden tillsammans med föreläggandet.

Om sökanden inte skickat in bevis om delgivning inom utsatt tid avskrivs ansökan. Sökanden kan begära ersättning för sina delgivningskostnader. För att Kronofogdemyndigheten ska kunna ta ställning till kostnadsanspråket ska sökanden redogöra för sina delgivningsåtgärder tillsammans med kostnadsräkningen. Ersättningen räknas som kostnad i målet och ska därför ersättas av svaranden.

Kronofogdemyndigheten erbjuder sökanden att delge

Om Kronofogdemyndigheten misslyckas med delgivningen kan Kronofogdemyndigheten erbjuda sökanden att överta delgivningen. Detta sker normalt inte förrän minst ett delgivningsförsök gjorts av stämningsman eller Kronofogdemyndighetens personal. Om sökanden inte accepterar erbjudandet inom utsatt tid avvisar Kronofogdemyndigheten målet.

Vad händer efter delgivningen?  

Svaranden har efter delgivningen tio dagar på sig att invända mot kravet. Vid avhysningsmål och i de fall svaranden är bosatt i utlandet bestäms normalt en längre tid. Har svaranden inte hört av sig i tid meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag i målet i enlighet med ansökan. Utslaget sänds till båda parterna i separat brev.

Om svaranden invänder mot ansökan

Om svaranden bestrider (invänder mot) en ansökan om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning meddelar Kronofogdemyndigheten inget utslag i målet. Du har då möjlighet att begära att målet överlämnas till tingsrätten. Din begäran måste komma in till Kronofogdemyndigheten inom fyra veckor annars avskriver Kronofogdemyndigheten målet.

Handlingar till tingsrätten

För att underlätta tingsrättens handläggning av målet ska du skicka följande handlingar till Kronofogdemyndigheten tillsammans med din begäran om överlämnande till tingsrätten:

• en utförlig redogörelse om grunden för ditt krav och de aktuella omständigheterna
• skriftliga bevis som du vill åberopa (t.ex. köpekontrakt). Skriv vad du avser att bevisa med varje handling
• fullmakter och/eller registreringsbevis som visar din behörighet.

Utslag

I mål om betalningsföreläggande och vanlig handräckning meddelas utslag om svaranden inte skriftligen bestrider (invänder mot) ansökan i rätt tid.

Återvinning, överklagande och laga kraft

Utslag i mål om betalningsföreläggande och vanlig handräckning vinner laga kraft en månad efter dagen för utslaget. Svaranden kan hindra att utslaget vinner laga kraft genom att ansöka om s.k. återvinning hos Kronofogdemyndigheten inom denna tid. Om svaranden ansöker om återvinning i tid överlämnar Kronofogdemyndigheten målet till tingsrätten för prövning.

Verkställighet

Huvudregeln är att Kronofogdemyndigheten ska verkställa meddelat utslag direkt. Om du inte vill att utslaget ska verkställas måste du särskilt ange det i din ansökan.

Verkställigheten inleds med en tillgångsundersökning. Kronofogdemyndigheten letar då efter alla utmätningsbara tillgångar hos svaranden. Fastigheter och annan fast egendom utmäts dock bara om du uttryckligen har begärt det.

Ansökan om verkställighet anses gjord när utslag i målet meddelas.

Läs mer i broschyren Betalningsföreläggande och handräckning.