En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt reglerna för avhysning från bostad och till viss del som avhysning från annat än bostad.
Kronofogdemyndigheten (KFM) har en skyldighet att försöka ordna lämpligt förvaringsutrymme vid avhysning från lokal. Vid lämplighetsbedömningen bör en samlad bedömning göras av den kvarlämnade egendoms art och värde i förhållande till beräknade kostnader, jämte svarandens förmodade intresse av egendomen och andra omständigheter i det enskilda fallet.
Om något lämpligt förvaringsutrymme inte kan anskaffas, kan KFM istället besluta att egendomen ska säljas, eller förstöras om den kan antas sakna värde.
Sven Kihlgren
4.1.1 Lämpligt förvaringsutrymme
Vad som är ett lämpligt förvaringsutrymme får bedömas från fall till fall. Varken förarbeten eller doktrin ger någon ledning, och praxis saknas på området. En samlad bedömning bör göras av egendomens art och värde, transport- och magasineringskostnader samt svarandens förmodade intresse av egendomen. Egendomens värde kan vara av betydelse, såväl vad gäller värdet i förhållande till magasineringskostnaden som det objektiva värdet. Det är inte rimligt att lägga stora kostnader på maga-sinering av egendom med ett relativt lågt värde. Sådana sociala hänsyn rörande magasinering av egendom som finns vid avhysning från bostad, saknas vid avhysning från annat än bostad. Därutöver kan det finnas en rad andra omständigheter av betydelse i det enskilda fallet. Oftast samverkar flera faktorer i bedömningen.
Det är viktigt att dokumentationen är tydlig beträffande den egendom som KFM beslutar att förstöra eller sälja och att det framgår vilka överväganden som ligger bakom beslutet att förstöra eller sälja egendomen.
KFM kan besluta att egendom ska förstöras, eller säljas om något lämpligt förvaringsutrymme inte kan anskaffas. Normalt fattar KFM ett beslut om förstöring, eftersom egendom med ett exekutivt värde bör ha utmätts för kostnaderna i målet. Det kan emellertid vara så att utmätning av annan egendom redan har skett till fullt täckande av ev. restförda skulder och avhysningskostnader. I sådant fall kan utmätningsbar egendom istället komma att säljas enligt 16 kap 7 § UB.
Vid försäljning enligt 16 kap 7 § UB behöver marknadsvärdet inte uppnås, se 16 kap 7 § 3 stycket UB och 9 kap 4 § 1 stycket UB. Detta är alltså en skillnad från vad som gäller vid försäljning av utmätt egendom. Innan KFM väljer att sälja egendomen måste det dock konstateras att försäljningskostnaderna kan antas bli täckta.
Det kan noteras att sökanden inte ansvarar för magasinerings- eller försäljningskostnad. Om KFM däremot beslutar om förstöring, är det en kostnad som sökanden svarar för.[7]
4.2.1 Företagshypotek
I samband med avhysning ska KFM utreda om egendomen i lokalen omfattas av företagshypotek. Är så fallet ska hypotekshavaren enligt 9 kap 2 § UB underrättas innan egendomen säljs. Försäljningslikviden ska under vissa förhållanden betalas till hypotekshavaren om denne gör anspråk på pengarna, se 8 kap 13 § UB.
KFM bör även kontakta hypotekshavaren inför bedömningen av om egendomen ska säljas eller förstöras eftersom hypotekshavaren kan besitta kunskap, främst avseende värdet på egendomen, som kan vara värdefull i KFM:s handläggning.
Exekutionstiteln anger varifrån avhysning ska ske. Om det står klart att avhysning endast ska ske från bostadsutrymme uppstår inga problem. Då verkställs avhysningen till fullo som en bostadsavhysning med skyldighet för KFM att ombesörja transport, hyra förvaringsutrymme etc. Men i många fall omfattar exekutionstiteln även tillhörande förråd och parkeringsplats. Och vid avhysning från en förhyrd villa, gård eller liknande, kan det utöver bostadshuset finnas såväl trädgård som en eller flera andra byggnader på tomten, t.ex. skjul eller garage. Frågan är om KFM i dessa fall kan dela upp avhysningen i en bostadsdel och en övrig del, eller om all egendom som finns på adressen måste tas om hand enligt reglerna för bostadsavhysning.
Varken förarbeten eller doktrin anger om en avhysning kan delas upp så att den till viss del handläggs som bostadsavhysning och till viss del som avhysning från annat än bostad. En sådan ordning har dock på sina håll redan tillämpats av KFM.
Att dela upp en avhysning enligt vad som anges ovan, är en praktisk lösning som inte motsägs av lag, förarbeten eller doktrin. I förarbetena tas problemen kring omhändertagande av djurbesättningar och maskiner upp. Svårigheterna med transport och magasinering av otympligt och svårförvarat gods är dock inte begränsade till avhysning från industrilokaler eller liknande utan förekommer även vid avhysningar som delvis rör bostad. Till exempel kan svårförvarat gods finnas i förrådsbyggnader eller garage. Och vid avhysning från en parkeringsplats som hör till en bostad kan bilen vara mer eller mindre skrotfärdig och av mycket begränsat värde, utan att därför kunna behandlas som sopor. I den del avhysningen inte rör bostadsutrymme, kan KFM med tillämpning av 16 kap. 7 § UB förordna om försäljning eller förstöring av sådant gods, om något lämpligt förvaringsutrymme inte kan anskaffas. Att samma avhysningsförrättning i andra delar avser bostadsutrymmen förhindrar inte ett sådant förfarande.[8]
4.3.1 Personliga tillhörigheter
KFM måste likväl vara uppmärksam på att egendom som påträffas utanför bostadsutrymme kan vara av sådan art att den ska tas omhand för förvaring till skydd för svaranden. Här kan ledning sökas i vad som omfattas av gäldenärens beneficium enligt 5 kap. 1 § punkt 1-2 UB.
När det gäller egendom i olika förråd som utgör biutrymme till en bostadslägenhet ska särskild försiktighet iakttas. Det är ofta en ren tillfällighet om gäldenärens egendom förvaras inne i lägenheten eller i förrådet. Om inte särskilda omständigheter föreligger, ska KFM behandla biutrymme till en bostadslägenhet som bostad och magasinera allt gods i förrådet. Dessutom torde i praktiken problem sällan uppkomma med transport och magasinering av gods som finns i lägenhetsförråd.
Även om avhysningen endast avser lokal kan där påträffas personliga tillhörigheter, t.ex. om lokalen har använts för övernattning. Det är i dessa fall lämpligt att KFM tar omhand de personliga tillhörigheterna på samma sätt som vid bostadsavhysning.
[1] Prop. 1980/81:8 sid. 779ff
[2] Prop. 1980/81:8 sid. 781f .
[3] Prop. 1980/81:8 sid. 786f .
[4] Prop. 1980/81:8 sid. 788
[5] Gregow, Utsökningsrätt, 3 uppl. sid. 347
[6] Utmätning, RSV 901 utg.5, sid. 347f .
[7] Utmätning, RSV 901 utg.5, sid. 349
[8] Jämför dock kostnadsansvaret vid handräckning, 8 kap 18 § UB, enligt prop. 2006/07:34 sid. 26.